Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stå och använda språket»1) icke i somliga fall kommit mer än ^ till
del, hvaremot i andra fall bråket uppgår till nära £; att för historia
och geografi antalet varierar mellan ungefar J och j, för naturläran i
ett fall till emellan ^ och men eljest omkring J, £ o. s. v. ända
till omkring att geometri och linearteckning är ett ännu
sällsyntare undervisningsämne, då antalet i detta ämne undervisade i ett fall
icke uppgått till mer än i andra till ^ o. s. v. samt i ett fall
ända till £; slutligen att sång, gymnastik och trädgårdsskötsel icke
. på långt när intaga den plats i undervisningen som vederborde. Hvad
emellertid dessa slutsatser i sjelfva verket till fullo innebära, är mycket
svårt att afgöra, när man tager i betraktande hvad förut i detta
af-seende blifvit anfördt Vi skola derför äfven här taga den längre och
besvärligare vägen genom inspektörernas detaljberättelser, för att
sålunda erhålla, om än en mindre fullständig (hvad siffran beträffar),
dock i det hela mera upplysande kännedom om dessa förhållanden.
Må läsaren icke tröttna att betrakta folkskolans arbete. Så litet
intressanta dessa frågor rörande den mest elementära undorvisningen
må förefalla, finnes det likväl ingen enda bland dem, som icke är af
den allrahögsta vigt ur det allmännas synpunkt. Må man blott besinna,
med hvilka hinder och svårigheter, enligt hvad förut visats, skolgången
är behäftad, och huru kort i följd deraf folkskolans undervisniiigstid
är, och man skall genast fatta hela betydelsen af hvarje tidsbesparing
vid undervisningen som kan vinnas, af hvaije yttre anordning eller
metodisk förbättring som kan göras o. s. v. Vi ämna här visst icke i
detalj afhandla allt hithörande; vi skolå blott vidröra ett och annat
som synes oss vara af mera allmän betydelse; och vi skola dervid
börja med det förnämsta undervisningsämnet, religionsämnet.
Till utgångspunkt skola vi, såsom särdeles genomfördt och
upplysande, meddela inspektor Leidesdorffs anförande rörande
kristendomsundervisningen uti hans inspektionsdistrikt (Göteborgs och Bohuslän
utom Göteborgs stad): t •
»Uti intet annat ämne torde undervisningen öfverhufvudtaget vara
mera otillfredsställande än uti kristendom, detta skolans vigtigaste läro*
ämne. Såvida nemligen kristendomsundervisningen icke afser att vara ett
medel for minnets uppöfvande, utan har helt andra och högre ändamål,
kan man säga att skolan här i allmänhet blott i ringa mån löst sin
uppgift, enär religionsundervisningen ännu pft de flesta ställen hufvudsakligen
utgör en minnessak. Visserligen tyckes man p& sednare tider hafva börjat
att något mera än förr söka utreda samt bringa till klarhet för barnen
de kristendomens läror, som föredragas; men att kristendomen äfvenledes,
och framförallt, bör vara en hjertats sak, såvida det är en sanning,
1) Härunder torde böra inbegripas satslära och grammatik, hvar&t man säkerligen
gifvit denna benämning i den mycket lofvärda afsigten att uppmuntra till att behandla detta
läroämne på ett mera lefvande och praktiskt sätt än hittills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
