- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
426

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En följd af allt detta är, att katekesutanläsningen forceras framför
och på bekostnad af alla de Öfriga skolans läroämnen, så att den, jemte
innanläsning, stuudom utgör skolans hufvudsakliga eller nästan enda
undervisningsämne, och att barnen ofta hafva genomgått en god del af
Lindbloms förklaring, innan de ännn erhållit den ringaste undervisning
uti skrifning och räkning. Detta framgår äfven deraf, att af de 3,750
barn, som under året konfirmerats, 1,692 icke ens uppnått den föreskrifna
minimikursen och sålunda varit i saknad af kunskaper antingen uti
skrifning eller räkning eller ock i båda dessa ämnen. Ja, småskolor hafva
funnits, der åtskilliga af barnen läst hela Lindblomska förklaringen
utantill, utan att känna skilnaden mellan, vokaler och konsonanter eller i
allmänhet innanläsningens enklaste grunder. Denna öfverdrifna och
oför-ståndiga utanläsning har otvifvelaktigt utgjort och utgör ännu ett
hämmande band på folkskolans utveckling, i det för densamma alla de öfriga,
medborgerligt bildande ämnena få stå tillbaka, utan att den verkliga
religionsundervisningen i något hänseende vinner. Uti en och annan
skola har man infort Schartaus katekes i stället för den Lindblomska
förklaringen; uti 23 skoldistrikt begagnar man Schartau jemte Lindblom,
hvarigenom man sålunda, så att säga, drifvit utanläsningen till sin spets.

Orsaken till de här påpekade missförhållandena är dock icke att söka
hos lärarne; ty dc beklaga i allmänhet det rådande förhållandet och önska
lifligt en förändring deruti; icke heller så mycket hos föräldrarne, ty de
betrakta oftast skolans undervisning hufvudsakligen blott såsom medel för
konfirmationen, hvarefter barnen kunna utgå i lifvet; utan den är
egentligen att söka dels uti den stora vigt, som vid husförhören lagges på
katekesutanläsningen, dels och isynnerhet deruti, att presterskapet ännu i
allmänhet fordrar, att barnet skall ordagrannt hafva inhemtat hela
Lindblomska katekesen, innan det får börja nattvardsläsningen. Så länge
denna fordran qvarstår, kan man icke hoppas någon rätt grundlig
förändring med afseende på religionsundervisningen i folkskolan.

Uti åtskilliga skoldistrikt har man dock sökt noggrannt tillämpa den
uti kongl. cirkuläret af den 12 Maj 1865 gifna föreskriften, »att endast
det väsentliga innehållet af kristendorassanningarna bör fästas i de ungas
minne», — och detta till stor båtnad för kristendomsundervisningen, som
derigenom vunnit i lif, klarhet och grundlighet. — A alla de ställen, der
en sådan förändring skett, hafva också både presterskap och lärare intygat
fördelarne deraf, såväl i nyssnämnda hänseende, som med afseende på
skolans öfriga ämnen. Men äfven der någon förändring ännu icke blifvit
genomförd, hafva nitiske och duglige lärare stundom förstått att minska
olägenheterna af den öfverdrifna utanläsningen samt bibringa barnen en
jemförelsevis god kristendomskunskap. Flere bland dessa lärare hafva visat
ganska mycken skicklighet i afseende på kristendomsundervisningen. I
allmänhet har dock hos många lärare röjt sig en viss benägenhet att
sväfva ut i vidlyftigheter i stället för att på ett enkelt sätt för barnen
framlägga kristendomeus läror, hvaraf åter följden blifvit oklarhet och
oreda i barnens kristendomsbegrepp. — Bäst har kristendomskunskapen
visat sig å de få ställen, der den blifvit ställd i så nära samband som
möjligt med bibeln. Slutligen bör nämnas, att presterskapet inom några
församlingar (Örgryte, Harestad, Thorsby och Lycke) sökt befrämja
religionsundervisningen genom att antingen helt och hållet eller till en del
öfvertaga nämnda undervisning med de barn, som följande året skola
beredas till sin första nattvardsgång.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free