- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
440

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämligast derfore, att den då icke ännu antagit sådana dimensioner,
som blifva en följd af en högre kulturutveckling, ej heller iklädt sig
den karakter af förfining, som man är van att tänka sig förbunden
med densamma och hvilken ej kan åtfölja den annat än som en
kulturens frukt på godt eller ondt. Denna företeelse är Lyxen. Lyxen,
till följe af det bibegrepp, som nyss antydts alltid åtfölja densamma,
anses visserligen egentligen tillhöra blott det mera utvecklade
samhället, men i sjelfva verket är den lika gammal som samhället, ja, som
menniskan sjelf; ty njutningsbegäret nedlades vid menniskans skapelse
i hennes bröst. Detta begär, så djupt rotadt i menniskans natur,
torde ej heller försvinna förr än menniskoslägtet upphört att vara till,
och derfore framträda yttringame af detsamma öfverallt på
mennisko-s(ägtets utvecklingsbana, olika visserligen till form och art, men alla
lätteligen härledda till samma ursprung. — Hvem har ej hört talas
om eller sjelf talat om lyxen? Hvem vet ej huru den ene fördömt den,
den andre prisat den, alla mer eller mindre njutit af den? Än hafva
sedolärare, statsmän och vetenskapsmän uttalat sin förkastelsedom
öfver den; än hafva de fört dess talan såsom befordrande kulturen,
äggande menniskan till ansträngningar och sålunda nyttig för
samhällenas utveckling och rikedom Å den ena sidan har man framställt
den såsom en samhällets ädlaste krafter förtärande kräfta, ett symptom
af en djupt genomgående förstörelseprocess i dess inre; å den andra
vill man i densamma se en välgörande genius, hvilken i ett gyllene
regn utgjuter de rikes skatter till de fattiges uppehälle, och likasom
oförmärkt tvingar de förra, då de gifva efter för sitt njutningsbegär,
att tjena de senare, sålunda, ett medel i Försynens hand, verkande
till att förmedla den ojemna fördelningen af de timliga håfvorna. Den
enskilde har nog, hvar i sin stad, häpnat öfver de yttringar af lyxen,
hvilka han varseblifvit med egna ögon eller lärt känna af historien;
men å andra sidan har han sannolikt i ganska ringa grad förmått
sig att lemna de beqvämligheter, lyckans skänk eller hans egen
om-tanka förskaffat honom, eller ens upphört att eftersträfva dem i ännu
större mått, och vid ett sådant handlingssätt aldrig ett Ögonblick tviflat
om att vara i sin goda rätt, aldrig ett ögonblick känt förebråelsen af
ett samvete, huru ömtåligt som helst De största utgifter, alla enligt
det allmänna föreställningssättet fallande under kategorien af lyx, kunna
förenas med den ädlaste bildning, den renaste sedlighet Och, om
man ser bort ifrån den moraliska sidan af saken, finner man ej att
dén enskilde, som offrar stora summor på tillfredsställandet af behof,
hvilka ej kunna anses annat än som lyx, likväl går framåt i
ekonomiskt välstånd, likasom äfven att hela stater, der ofantliga summor,
antingen såsom statens egen eller såsom den enskilde medborgarens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free