- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
446

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

värfvade egenskaper ej användes till produktionens ökande. Ty icke
kan man anse egandet af en psalmbok, en blomkruka, förmågan att
läsa och skrifva, för lyx? Ville man åter, å andra sidan, från begreppet
lyx utesluta allt, som användes för att gifva lifvet förökad trefnad,
prydnad och beqvämlighet, det vore att fatta detta begrepp alltför
trångt En enkel bönesal kan fpr det religiösa behofvet förutsatt att
detta är rätt lifligt och icke genom yttre medel behöfver väckas, vara
fullt så tillräcklig, som den praktfullaste götiska domkyrka. Kan man
påstå, att de mattor, taflor, mahognymöbler, som pryda mången
embets-mans boning, äro nödvändiga för att han skall knnna uppfylla sitt
kall? Skrifves ett embetsutlåtande icke lika väl på ett bord af furu,
som på ett bord af mahogny? — Det synes således ej möjligt, att
bestämma lyxens begrepp annorlunda än som skett, emedan man
sålunda bibehållit det för detsamma allmänt antagna kännemärket af
öfverflöd, men tillika gifvit åt detta senare begrepp en bestämd gräns.
Mén när lyxens begrepp blifvit på detta sätt angifvet, kan man väl
då undgå att räkna denna företeelse såsom en bland de menskliga
förvillelserna eller brotten och öfver densamma uttala en ovilkarlig
forkastelsedom? Och, om man ser till dess verkningar såväl på ett
helt folk, som inom individen, måste ej dessa också innefattas i samma
ogillande? En förbrukning af materiella ting, som är öfverflödig, kan
väl ej annat än verka förderfligt, och den böjelse, som drifver
förbrukaren till en sådan skadlig användning af det timliga goda, kan
väl ej annat än härleda sig från en förderfvad sinnesförfattning. Så
skulle det väl synas böra vara. Men det oaktadt visar det sig, att
man, med fullkomligt erkännande af lyxen såsom en öfverflödig
konsumtion, på fullt allvar tagit den i försvar, icke allenast såsom i
moraliskt hänseende rent af välgörande, utan, hvad som synes mest
an-märkningsvärdt, äfven för produktionen positivt befordrande. I förra
hänseendet har mau anfört, huruledes lyxen verkade till flit, till
ansträngningar, till ordning o. s. v. alldenstund begäret att förskaffa sig
lyxens njutningar gjorde, att man med all makt sökte att bereda sig
medlen dertill. Dessa voro visserligen egentligen de ekonomiska; men
som förvärfvandet af dessa i så väsentlig mån var beroende af dc
moraliska egenskaperna, så var det ock nödvändigt att vinnlägga sig
om de senare, om man ville komma i besittning af de förra. Samma
moraliska egenskaper voro ock nödvändiga för att bibehålla den en
gång förvärfvade förmögenheten; vanan vid åtnjutandet af lyxens
behag, hvilket var beroende af att ega tillräckliga materiella medel för
detta ändamål, manade derföre till ordentlighet och ansträngningar
att bibehålla det förvärfvade eller möjligen förvärfva mera. Dessa
skäl sakna ej sin giltighet och hafva blifvit framhållna af en så
allvarlig författare som Rau. Erfarenheten lånar dem ock onekligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free