- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
450

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dana gränser, att den icke förhindrar den fullständiga ersättningen af
produktionskostnaderna; den måste återhållas ännu mera. För
produktionen erfordras, såsom nyss blifvit sagdt, en mängd materiella
ting, hvilkas användning är nödvändig, för att af den produktiva
verksamheten åstadkomma ett behörigt resultat. Dessa ting äro de, som
sammanfattas under benämningen kapital. Är det nu nödvändigt att
för produktionen använda sådana ting, så är det ock sannolikt, att ju
mera af sådana, som användes, desto större kan äfven produktionen
blifva. Detta är också hvad erfarenheten bekräftar, emedan
produktionen utvecklas endast i samma mån, som kapitalet tillväxer, men
också i lika stor utsträckning, som denna tillväxt eger rum. Men de
ting, som utgöra kapitalet, måste äfven hämtas’ från den årliga
produktionen. Är nu en del af denna redan bestämd, att, för att
upprätthålla produktionen på sin en gång uppnådda höjd, ersätta
produktionskostnaderna, så kan någon tillväxt af kapitalet, förutsatt att
produktionskostnaderna äro desamma, icke ega rum, utan att de ting,
som dertill användas, tagas ifrån den del af den årliga produktionen,
som annars var bestämd att improduktivt konsumeras. En
inskränkning i den improduktiva konsumtionen är således, om man antager att
någon besparing i produktionskostnaderna ej egt rum, ett vilkor for
kapitalets tillväxt.

Sammanhålles hvad som nu blifvit sagdt om sldlnaden emellan,
produktiv och improduktiv konsumtion och hvarderas inflytande på
produktionen med hvad som ofvan anförts till lyxens karakteriserande,
så torde ej blifva svårt att bedöma dess verkningar i ekonomiskt
hänseende. Lyxen var, sades det, till sin natur en öfverflödig konsumtion.
Hvarje öfverflödig konsumtion är tillika en improduktiv konsumtion.
Den är detta på ett sätt af två. Antingen förstöres genom den
verkligen en större massa af värden än som frambringas, eller ock går en
qvantitet förlorad, som annars hade kunnat bibehållas. Det förra är
en absolut, det senare en relativ förlust, men i båda fallen en förlust.
En person behöfver för att uppehålla sina krafter tillräckliga för det
arbete, han har att uträtta, dagligen till sin middagsmåltid två rätter
mat, men i stället förtär han fyra. Om hans arbete icke ger honom
medlen till de öfverflpdiga två rätterna, så är detta arbete icke så
mycket värdt, följaktligen konsumerar han mera än han producerar
och hans konsumtion af dessa två rätter år således absolut
improduktiv. Men måhända är hans arbete så mycket värdt, att det ger
honom medel att förse sig med dessa två öfverflödiga rätter, dem vi
antaga att han dagligen förtär; en arbetare kan t ex. ega dubbelt
så stor arbetsförmåga som en annan, utan att likväl behöfva förtära
mera än denne. I sådant fall skall han kunna bespara värdet af de
två rätterna, använda detta såsom kapital och derigenom befordra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free