- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
471

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

088 och afhandlingens författare. Helt plötsligt och utan skönjbart
sammanhang med det föregående framkastar nämligen hr Kosell under
ett polemiskt utbrott mot Parker det påståendet, att en rätt
ställning till kristendomen icke låter förlika sig med bestridandet af »Kristi
gudom» eller med »den moderna bibeltolkningen, som vill göra Kristus
till en blott men niska.» Man skulle kunna t önska att förf. funnit
lämpligt anföra några skäl för denna sin åsigt, heldst som den uppträder
i bjert motsats till en temligen allmänt utbredd och, åtminstone enligt
hvad den sjelf anser sig ha bevisat, på bibliska intyg hvilande
öfver-tygelse, den, att en rätt uppfattning af Kristi utsagor om sig sjelf icke
låter sig förlikas med antagandet att han var Gud. Från
bevisnings-skyldigheten frigör sig imellertid hr Rosell med ett: »Det 6kulle föra
oss för långt ifrån vårt egentliga ämne att här ingå i några exegetiska
undersökningar.» I stället väljer hån den onekligen beqvämare utvägen,
att högtidligen försäkra sina läsare att, derest man ej fasthåller »Kristi
gudomliga natur», blir den betydelse, Kristus fäster vid sin person, »rent
af obegriplig» — »för oss åtminstone», såsom hr Rosell försigtigtvis
tillägger. Och hvarföre blir den obegriplig? Jo, ty Kristus förklarar
ju uttryckligen, »att endast i och genom honom finnes tillträde till
fadren, och att den, som ser honom, han ser ock fadren» o. s. v. Det
är att beklaga, att förf. ej tagit någon grundligare kännedom om
resultaten af den der »moderna bibeltolkningen» mot hvilken han synes
så ovänligt stämd; han skulle då måhända hafva besparat sig
uppställandet af det absurda dilemma, han nu vill påtvinga oss: antingen
måste Kristus, då han så kunnat tala om sig sjelf, ifråga om sin
persons betydelse varit en ortodox luthersk teolog — »eller ock måste
han hafva varit den störste svärmare, som verlden ännu hafver skådat.»
Och vidare: hade förf. nogare betänkt, huruvida icke utsagon att »all
gudomens fullhet» bodde i Kristus, möjligtvis kan tillåta en annan
tolkning, än den, medelst hvilken man ur detta apostoliska vittnesbörd
med dess alltför ofta öfverhalkade, betydelsefulla tilläggord: kroppsligt
(<ro»juaT«x«0$) söker framtrolla läran om »Kristi gudom», skulle han
sannolikt hafva undgått att, såsom nu, komma i strid med sina egna
förutsättningar med den påföljd, att hans resonnemang, såsom vi med
några ord skola söka visa, på alla punkter upplöser sig i motsägelser.

l:o. Filosofien bör och kan, enligt hvad förf. med rätta yrkar,
icke låta sig nöjas med panteismens Gud, icke hos den absolut
fullkomlige antaga något blifvande, någon förändring eller utveckling. Nu
innebär dock den ifrågavarande läran om »Kristi gudom» att Gud vid
en viss tidpunkt blifyit, hvad Han förut icke var: menniska. Skulle
än detta Guds menniskoblifvande med något sken af rimlighet låta sig
deduceras inom panteismen, synes derimot ingen filosofi, som i Gud
ser den evige, oföränderlige, i tidlös fulländning allt i sig inneslutande
personen, kunna bekänna sig till läran om ett Guds öfvergående eller
förvandling till ett annat väsende.

2:o. Kristendomen är, enligt hvad förf. å ena sidan framhåller,
icke företrädesvis en teoretisk åsigt, utan ett praktiskt, en viljan
omskapande tro; å andra sidan åter binder han den sanna kristligheten
vid antagandet att Kristus var Gud. Kan nu detta antagande icke sägas
vara en praktisk verksamhet, så återföras vi härigenom till det
teoretiska såsom till 8jelfva utgångspunkten« Ifråga om det i kristendomen
afgörande hänvisar oss förf. sålunda från det teoretiska till det praktiska,
men från detta tillbaka till det teoretiska: från tron såsom försannt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free