Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarföre. han till dess förstärkning nödgades uppbåda en man för hvar
tionde bonde och borgare, äfvensom en eller flera af hvarje prest efter
gällets storlek.
Detta var den första kända utskrifnmgen i ordets nyare mening*
Och häraf begagnade äg de sedermera följande regentema, ända till
det yngre indelningsverkets införande under Karl XI, för att rekrytera
infanteriet. Såsom beräkningsgrund för utskrifningen begagnades
om-vexlande antalet besutne bönder, manspersoner, hemman eller gårdar.
’ Vanligtvis uppsattes för hvar tionde besuten bonde, mansperson eller
gård af krono- och skatte en fullt utrustad fotknekt, hvilken under
fredstid inqvarterades hos allmogen. Af städernas borgare och
allmogen inom kustmilen uppsattes på samma sätt båtsmän, i fred likvisst
blott till halfva antalet. Presterskapet visste redan i medlet af
sexton-hundratalet befria sig från utskrifningame eller derimot svarande
åligganden. Utskrifningarne utgjorde för öfrigt under hela denna period
tUlfäUiga gärder, som vid hvaije riksdag särskildt beviljades.
Rytteriet rekryterades, under Gustaf Wasas söner, till en böljan
äfven bland jordegame genom den friviUiga krigstjenst titt häst, mot
åtskilliga förmåner i skatteväg, hvarifrån sedermera efterhand det
nuvarande rusth&Uet utvecklade sig. Detta skedde sålunda, att ryttame,
som i början sjelfva brukade de hemman, hvilka de mot rustningens
fullgörande hade fria från ordinarie skatter, under de ständiga
utländska krigen småningom utträngdes af andra brukare (rusthållare),
hos hvilka de sedermera blefvo drängar (sventjenare) och hvilka
svarade för utrustningen.
Den allmänna vämepligten, hvilken sedan ursprungliga tider
utgjort grunden för Sveriges krigsförfattning utgrenade sig sålunda under
femton- och sextonhundratalet i följande åligganden, nämligen
utskrifningen, rusthdUsinrättnmgen och den adliga rusttjensten, utöfver
hvilka stod den för alla folkklasser gemensamma skyldigheten till
landstorm eller ortförsvar.
I olikhet med de flesta andra länder vid denna tid, hvilka hade
väifvade, ur statskassan besoldade arméer, hade Sverige följaktligen
i det äldre indelningsverket en inhemsk, stående armé, som till större
delen uppsattes och underhölls af jordegame. Men dexjemte fanns
äfven alltid ett stort antal värfvadt och utländskt krigsfolk. Och det
var endast genom denna sammansättning af indelta och värfvade
trupper, som det lilla fattiga svenska folket iståndsattes till den oerhörda
krigiska kraftutveckling, hvarigenom det åt alla håll utbredde sig, hos
gran-narae injagade misstro och fruktan, samt en tid spelade rolen af stormagt
Några siffror må anföras för att gifva läsaren ett begrepp om
krigsmagtens styrka i förhållande till befolkningens storlek. Under
Gustaf II Adolfs regering beräknas innevånaraes antal i svenska mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
