Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de olika folkklasserna. Den hjertlösa sjelfviskhet, med hvilken adeln,
som egentligen ensam hade nytta af de ständiga krigen, visste befria
sig från de af dem förorsakade kostnaderna, är verkligen upprörande.
Den rusttjenstskyldighet, för hvars fullgörande adeln hade sina
sätesgårdar fria från ordinarie skatter — oberäknadt en mängd’ andra
sociala företrädesrättigheter — nedsjönk efterhand till en obetydlighet.
Då år 1526 en ryttare skulle uppsättas för ungefär hvar 66$ marks
ränta, behöfde hundrade år sednare en ryttare allenast uppsättas för
580 markers ränta. Följden blef, att adelsfanan, som under konung
Gustaf I:s tid utgjorde öfver tredjedelen af kavalleriets styrka, under
trettioåriga kriget allenast uppgick till fjortondedélen och under Karl
XI:s tid allenast till tjugondedelen deraf.
Genom 1561 åra adliga privilegier undantogos från rustningen en
mängd persedlar, utgörande tillsammans hälften af hela uppbörden,
hvarjemte återstoden värderades under gällande pris. Samma år ökades
säterifriheten, så att från rustningen undantogs 1 gård för adelsman,
2 för friherre och 3 för grefve. Under förutsatt uppfyllande af
allmänna värnepligten, var adelsman för sin person, jemte husfolk o. s. v.
fri från utskrifning. Genom 1569 års privilegier stadgades, att adelns
landbönder inom en mil från sätesgårdame (rå och rör) skulle vara
fria från utskrifning, hvarigenom det s. k. ypperliga frätset betydligt
utvidgades. Att af adelns öfriga bönder uttogos allenast halfva gärder,
således äfven halfva utskrifningar, är ofvan omnämndt Då således
inom krono och skatte vid utskrifningame rotar af 10 besutne bönder,
manspersoner eller gårdar lemnade en knekt, uppsattes inom det s. k.
allmänna frålset allenast en knekt af hvar 20:de.
Samtidigt med dessa s. k. adliga privilegiera Ökande, öfvergick
allt större del af jordegendomen i händerna på det mägtiga ståndet.
Yid slutet af Johan IILs regering lärer halfva antalet bönder i riket
hört under adeln. Under Gustaf U Adolfs regering såldes, förpantades
eller skänktes till adeln 8,900 hemman eller hemmansräntor, under
Kristinas förmyndareregering 4,850, samt under hennes egen regering
25,000, förutom all egendom som tillfallit adeln i Östersjöprovinserna.
Och vid Kristinas tronafsägelse år 1655 anses fyra femtedelar af
rikets jord hafva varit i adelns händer.
Klart är, att, allt eftersom sålunda ett växande antal
utskrifnings-skyldige bönder kommo under frälset samt derigenom blefvo dels helt
och hållet befriade från utskrifningarne, dels allenast till halfva
antalet uttagne, de utskrifnes antal ständigt skulle minskas. Då
utskrifningarne efter mantal (då liktydigt med antalet manspersoner) i början
af trettioåriga kriget gåfvo omkring 8,000 man — för så vidt ej adeln
eftergaf sina privilegier, hvilket någon gång hände och då mera folk
erhölls — lemnade de under Karl XLs krig allenast 2 till 3,000 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
