Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ben utskrifning af 30,000 man landväm (som utlottades bland
de krigsduglige mellan 18 och 25 Hr), hvilken af den enväldige Gustaf
IV Adolf äfven 1808 verkställdes, måste ur nyssnämnda synpunkt
likaledes anses såsom olaglig och godtycklig, fastän å andra sidan torde
böra medgifvas, att, i tider af stor fara och våda, nöden och behofvet
stå öfver all lag. Derjemte bör erinras, att den skedde under
intrycket af de militära åsigter, som gjort sig gällande efter den då
nyligen timade franska revolutionen och hvilka vunnit anklang genom
den franska arméns segrar. Den stod äfven i öfverensstämmelse med
det behof af armeemas ökande, som samtidigt inträdde.
National-beväpning och allmän värnepligt var då ropet för dagen.
i
Genom freden med Ryssland 1809 i Fredrikshamn förlorade Sverige
öfver en tredjedel af sitt område, en tredjedel af sin krigsmagt och
en fjerdedel af sin dåvarande befolkning (3 millioner). Dess gränser
blefvo på ett betänkligt sätt blottade, då Finland ej längre kunde
tjena såsom förmur mot östern; och dess flotta, med blott 7,000 mans
besättning, var för svag att hindra en rysk krigshärs öfverskeppande,
då den återstående armén af 33,000 man syntes alldeles otillräcklig
att kunna betrygga landets säkerhet. Kraftiga åtgärder till försvarets
förstärkande blefvo således af högsta nöden påkallade. Men å andra
sidan fordrade de icke privilegierade jordbrukame med höga rop
krigs-bördans jemnare fördelning än hittills varit fallet.
Vid 1809 och 1810 års riksdag, som äfven i så många andra
hänseenden skulle hafva inflytande på Sveriges framtida öden, ordnades de
nya förhållandena r afseende på försvarsväsendet.
Till en början upphäfdes vargeringsinrättningen, såsom stridande
mot rot- och rusthållares otvifvelaktiga rätt, hvilket uttryckligen
betonades. Att i sammanhang dermed äfven båtsmansfördubblingen
af-skaffades, ehuru oberättigadt, är ofvan omnämndt. Men i afseende
på krigsbördans jemnare fördelning kom man icke längre, än att hela
den privilegierade, jemte den hittills oroterade jorden, genom den s. k.
extra roteringen måste åtaga sig att i krig uppsätta soldater eller
båtsmän. Nämnde jord indelades i rotar, inuti landet af 2 till 3 hela
hemman och i båtsmansdistriktema af 3 till 4 hemman. Men i fred
blefvo dessa rotar befriade från all dylik tunga, med undantag af den
ännu ut8krifhingsskyldiga jorden i Skåne o. s. v., som för hvaije rote
betalade en vakansafgift af 6 tunnor spanmål. Den styrka, som
erhölls genom den extra roteringen, torde kunna beräknas till inimot
6,000 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
