Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbruksfastighet allena fick bära bördan, men ej annan fastighet.
Och äfven om man skulle lyckas uppfinna något sätt att ålägga
städernas fastigheter o. s. v. nämnde börda, hvilket förefaller högst
osannolikt, så skulle dock fortfarande den orättvisan qvarstå, att allenast
fastighetsvärdet underhöll den indelta stamtruppen, under det landets hela
öfriga kapitalvärde, som synes större än det förra, derifrån befriades.
Att äfven sistnämnde kapitalvärde svårligen skulle kunna indragas i
indelta stamtruppens underhåll, torde knappast behöfva ådagaläggas.
De ökade öfningar, som, äfven med stamprincipens antagande,
måste åläggas bevänngen, och hvilka förutsätta ett intrång i rust- och
rotehåilarnes otvifvelaktiga rätt till frihet från ny utskrifning, synes
följaktligen svårligen kunna åvägabringas i förening med
indelningsverkets bibehållande. Skall grundsatsen om den ekonomiska
krigs-bördans jemna fördelning på atta folkklasser, näringar och
kapitalvärden tillämpas, måste indelningsverket följaktligen upphäfvas och
stamtruppens underhåll öfvertagas af statskassan, d. v. s. af hela folket.
Men om icke den indelta truppen kan vara stam, då måste en
annan sådan bildas. Utsigterna att åstadkomma en dylik synas
imel-lertid ganska mörka. En i städernas kaserner gamisonerad stam, vare
sig värfvad eller utlottad bland beväringen, kan numera af
mångahanda skäl svårligen ifrågasättas. Det förslag, som af försvarsutskottet
vid 1867 års riksdag framlades — och enligt hvilket stammen skulle
utgöras af värfvade, men på landet bosatte soldater, som anskaffades
och underhöllos af statsverket, men åt hvilka kommunerna borde
tillhandahålla bostäder — föll igenom och kommer förmodligen icke att.
mera upptagas. Och någon annan utväg att bilda stam, än de här
antydda, förefinnes icke.
xn.
Resultatet af ofvanstående undersökning blir följaktligen, att man
icke åt vämepligten kan gifva den utsträckning i afseende på
öfnin-garnes längd, som för landets försvar är behöflig, om indelningsverket
bibehålies, och att icke heller någon annan stam kan åstadkommas.
Följden häraf blir den, att man måste öfvergifva stamprincipen.
Nästa fråga blir då: kan icke ett kraftigt försvar åstadkommas
utan stam, men med en beväringsarmé, d. v. s. en folkbeväpning? Svaret
lyder: jo visst, om man åt de vämepligtige gifver den härför
erforderliga öfningen, samt i öfrigt sörjer för tillräckligt befäl och fullständig
krigsutrustning (materiel). Stammen har i sig ingen trollkraft, som
gör den oumbärlig, utan den medgifver blott, som ofvan är nämndt,
förkortande af de vämepligtiges öfningar. Men vill man underkasta
sig förlängda öfningar, d. v. s. ett ökande af den personliga
krigs-bördan, då kan den visserligen undvaras. Frågas vidare, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
