Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ännu vid en framskriden ålder, påfvens och kyrkans sak egnade
han i allt den högsta vördnad. Efter att hafva studerat språken,
teologien och juridiken, inhemtade han i New-Inn och Lincolns-Inn
den nationela rätten, blef år 1504 medlem i underhuset, hvarest han
gjorde opposition, samt erhöll småningom under-sheriffs och
fredsdomarevärdighet, tills han slutligen genom konungens nåd kallades till
den högsta platsen i England näst den kungliga, då han år 1529
gjordes till kansler. Hans stora kunskaper, hans angenäma sätt, hans
i alla skiften glada lynne gjorde honom alltmera omtyckt Erasmus
säger om honom: sive serits utendum est, nihil Ulo consultius, sive
visum est Regi fabulis amænioribus laxare animum, nullus comes
festivior. Om hans sista dagar och hans blodiga öde skola vi i det
följande nämna några ord.
De hufvudsakligaste bland hans skrifter äro en samling poemer,
Richard HLs historia, en skrift mot Luther och Utopia.
I det sköna företalet till sistnämnda verk säger Morus, att han,
för att skrifva det måst stjäla från de timmar han annars egnat åt
måltid och sömn. Om dagen var han upptagen af embetsgöromål, och
när han på aftonen hemkom, ansåg han det vara en kär pligt att
samspråka med sin hustru, jollra med sina barn, tala med sina tjenare.
Detta allt är nämligen nödvändigt heter det, såvida man ej vill vara
en främling i sitt eget hus. »Och detta allt», säger han, »räknar jag
såsom verkliga göromål, eftersom det är nödvändigt att sådant sker. - *
Man måste sträfva att vara så angenäm som möjligt för dem, hvilka
naturen eller slumpen gjort till ens lefnads följeslagare––––-»l).
Planen till Utopia blef uppgjord under en beskickning i statsärenden
till Flandern, dit Morus blifvit sänd af Henrik VHI i Cuthbert Tunstalls *
följe, för att söka verka för nedsättning af tullen på engelska varor.
Under ett afbrott i underhandlingarna begaf sig Morus till Antwerpen,
der han sammanträffade med sin vän Petrus Ægidius, denna stads
syndicus, och af denne fingerar sig hafva blifvit föreställd för en
vidt-berest sjöman, vid namn Raphael Hythlodæus, hvilken »som Ulysses
och Plato» färdats i fjerran trakter och följt Vespucci på dennes
upptäcktsresor. Det är denne Raphael, som berättar om tillståndet på
ön Utopia. För att rätt besinna, huru stort bokens inflytande bör
hafva varit på den tid, under och för hvilken den skrefs, må man
ihågkomma, att i de dagarne en ny verld för det förvånade Europa
upplät sig i fjerran Vestern, och att en skrift, som just då kunde
förtälja om underbara ting och ovanliga institutioner i ett nytt land,
måste göra uppseende.
Den första boken innehåller endast en polemik mot de bestående
’) Utopia, cit. ed. std. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
