Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sista kapitlet i boken handlar om religionsbruken, och är för
den tid, på hvilken det skrefs, synnerligen märkvärdigt Alla
religioner äro på ön tolererade; i somliga städer tillbedes solen, i andra
månen, och somliga tillbedja någon förgudad menniska. Men den
största delen af innevåname egnar sin vördnad åt en enda gudom,
som icke är de föregående lik, ett okändt, evigt, oändligt, outsägligt
väsende, som är höjdt öfver mensklig fattning, men i veriden
immanent. Detta väsende är »alltings början och slut.» Med gemensam
benämning kallas det Mythras; men olika föreställningar herrska om
dess egenskaper. Kristi lära har på ön slagit rötter, först förkunnad
genom dit anlände främlingar; hon har blifvit innevånarne kär äfven
derföre, att de anse stiftaren hafva hyllat åsigten om
egendomsgemen-samhet. I afseende på kyrkoförfattningen råder det stark strid på ön,
huruvida présterne alltid måste ordineras genom särskild invigning af
förmän, eller de af församlingen kunna väljas. Utopienseme synas
dock luta åt den senare meningen. Ingen medborgare får smäda en
annans tro; jemväl om en kristen tillåter sig sådant, följer
landsförvisning1). Hvar och en får visserligen söka att på fredlig väg
öfver-tyga andra om sin religions företräden; men hån och våldsamheter
äro förbjudna. De rena ateisterna kunna ej fä några statsembeten;
men de lida intet annat straff.
Utopienseme tro, att de dödes andar skåda de lefvandes
förehaf-vanden, och söka derföre, likasom i förlitande på dessa osynligt
närvarande skyddsmagter, att desto ifrigare uppfylla sina pligter.
Pre-sterae predika en religion, som lämpar sig för alla de olika
bekännelserna, en tro på ett okändt väsende, af hvars magt allt beror. —
Man måste beundra dessa idéer om religiös fördragsamhet, dem Morus
i sitt sällsamma arbete antyder midt i förföljelsernas och vantrons»
tider, på samma gång man naturligtvis ej kan annat än anse den
religion, presterae i det landet Utopia sägas förkunna, vara alltför
abstrakt, för att kunna tillfredsställa individens djupa frälsningsbehof.
Dessa senare kände dock bokens författare sjelf ganska djupt
Den första och sista dagen i hvarje månad firas helig; men vid
inga religiösa fester finnes i templet någon gudabild uppställd.
Härigenom får en hvar frihet att tänka sig gudomen under hvad skepnad
han vill. Vid de högtider, hvilka vid månadens slut begås, bekänna,
innan gudstjensten börjar, hustrurna för sina män och barnen för
föräldrarae sina fel, och gå sedan försonade i templen, der Guds lof
sjunges och samtlige närvarande prisa den Högste, derföre att han låtit
dem födas i det bästa af alla länder och samhällen, hvarpå bönen om
en lycklig död afslutar det hela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
