Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in på det politiska området i syfte att befria sitt fädernesland från de
deretädes på den tiden herrskande spanioreme. Han trodde sig
guda-sänd, och ansåg sig hafva läst i stjernorna, att en stor lott och ett
herrligt kall voro honom beskärda. Martyrens öde hlef imellertid
hans. Munken med den brinnande anden måste framlefva 27 år i
fängelse, der man ofta lät honom undergå tortyr — en gång i hela
trettiofem ’timmar — för att framtvinga bekännelser, men fåfängt
Han anklagades än för ett, än för ett annat. »Än sade man, att jag
af djefvulen fått min lärdom, än att jag vore af Demokrits åsigt, än
att jag vore kättare och upprorsmakare». Räddad genom Urban VlU:s
bemedling, lefde han i Rom någon tid, tills han för nya förföljelser
måste dy till Paris, der han dog år 1639. Till denna senare flykt var den
franske ambassadören i Rom, grefve de Noailles, honom behjelplig.
Campanella säger, ställande sitt tal till denne Noailles, i dedikationen
af sina arbetens första del, bland annat: du gäckade mina fienders
konster, genom att nattetid afsända mig under lånad drägt, i din egen
vagn, försedd med flerfaldiga rekommendationer, till den
aldrakristli-gaste konungen». En annan person gaf honom under resan penningar,
hvaröfver Campanella blef så rörd, att han sade sig väl under tortyren
hafva haft nog sjelfbeherrskning att hejda sina tårar, men ej då.
Campanellas samhällsroman »Solstaten» *) utgör en del af hans
PhUosophia Realis.
I denna bok föres samtalet mellan Hospitalariemes Stormästare
och en genuesisk sjökapten. Denne senare beskrifver, huru han under
sina resor kommit till Ceylon, och der träffat på en talrik skara män
och qvinnor, hvilka fört honom till Solstaden.
Från en väldig slätt reser sig en kulle, på hvilken större delen af
staden är belägen. Den är indelad i sju kretsar, hvilka afbilda de sju
planeterne, och alla dessa stå med hvarandra i sammanhang genom
fyra portar, vettande åt verldens fyra hörn. Om en fiende skulle
anfalla staden, måste han göra sju på hvarandra födande belägringar,
innan han kunde framtränga till dess hjerta. På den öfversta
bergplatån reser sig ett tempel af underbar form. Det är helrundt; pelare
af ovanlig skönhet uppbära en stor döm, ofvanpå hvilken hvilar en
mindre. På altaret stå tvenne glober, aibildande himlen och jorden.
Golfvet strålar af ädla stenar. Den främste i solstaten är en prest,
• hvilken innevånarne på sitt språk kalla Hoh eller O; vi skulle på
vårt kalla honom Metafysikern. Han är högsta myndighet i allt
verlds-ligt och andligt Trenne furstar eller ministrar bistå honom i hans
embet8utöfning; deras namn äro Son, Sin och Mor, hvilket på vårt 1
1) Den edition jag r&dfrågat är: Tb. Campanell« Civitas Solis Poética. Idea Reipnblic»
Philosophicæ. Ultrajecti. XLI1I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
