- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
530

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig sjelfva för britter, vare sig att de blifvit födde i Amerika dier
invandrat dit.

Så är icke förhållandet numera. I och med de nordamerikanska
staternas frihetsförklaring inträdde en förändring i detta afseende. Nu
blef utvandringens mål icke mera en koloni, utan ett nytt fädernesland.
I böljan var dock emigrationen ganska obetydlig. Franska revolutionen
och de derpå följande stora krigen lade så godt som uteslutande
beslag på det allmänna intresset Af den förra hoppades folken en
lättnad i sin ytterligt betryckta ställning, i de senare voro alla Europas
nationer så invecklade, att deras såväl andliga som materiela krafter togos
så godt som uteslutande af dem i anspråk. Men då år 1815 den »heliga
alliansen» lade sin blytunga hand på den europeiska verlden och det blef lugnt
lugnt som på en kyrkogård, då började det oroliga, verksamma sinnet i
denna gamla verld varsna det nya lifvets stjerna, som lyste i vester.
På 1820-talet böljade utvandringen i dess moderna betydelse taga fart.
Den steg öfverhufvudtaget från år till år i alla Europas länder,
isynnerhet i Storbritannien och Tyskland. Åren 1848-—1854 nådde den
sin största höjd, måhända öfverträffad blott under de allrasenaste åren.
Medan t ex. Tyskland på de 26 åren 1819—1845 utsände tillsammans

700,000 emigranter till Amerika eller i medeltal 26,923 pr år, företer
samma land på de 16 åren 1845—1861 en utvandraresumma af
ungefär 1,700,000 (enligt O. Hiibner), hvaraf på de fem åren 1851—1856
komma icke mindre än 864,230 personer. Årliga medeltalet från 1845
till 1861 blir således för Tyskland allena 100,000 individer. Den
europeiska menskligheten började omsider inse, att Amerika var ämnadt
att i den verldshistoriska utvecklingen spela en annan och högre roll
än den af en Europas koloni. Hvad som i den nya verlden, i dess
kraftiga, mångskiftande kulturlif trädde den dit anlände utvandraren
till mötes, det var icke endast och allenast ett aftryck af det gamla
välkända europeiska lifvet, utan något vida mer — det var ett nytt
uppslag i det civiliserade lifvets väsende och sätt att verka. Just
detta nya lif lockade otaliga, vi vilja icke säga äfventyrliga, men
oroliga, missnöjda lynnen. Det nya, obekanta har ju alltid sitt behag —
och år deijemte dess uppspårande förenadt med faror, arbete och
försakelser, så blir saken ofta ännu mera lockande för kraftfulla sinnen.
Det är icke heller ur någon synpunkt »dräggen» af sin befolkning, som
Europa sändt till Amerika, om man just icke heller kan säga att det
varit »gräddan».

Det mest betecknande draget hos den moderna folkvandringen, ty
så må den väl kunna kallas med anledning af de uttrycksfulla siffror
den företer och för hvilka vi längre fram skola redogöra, är dess
karakter af, så att säga, individualitet. Val vandrar man äfven i våra
dagar ut i stora massor, men det är städse det individuela beslutet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free