Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Auti sacra fames» spelade här samma roll som vid den första
ockupationen från europeers sida på amerikansk mark. Mexikos och Perus
skatter verkade på sin tid näppeligen mera kraftigt till väckande af
Europas äfventyraranda, än Sutters upptäckt år 1848. Men allt
gestaltade sig då annorlunda och naturligtvis i enlighet med den
allmänna bildningens uppnådda högre ståndpunkt. Det är numera icke
enskilda företagsamma män, som hopsamla, iordningställa, utrusta en
utvandrareskara, utan det är den enskilde sjelf, den sjelftänkande och
af egen fri vilja handlande individen, som besluter att bryta med sina
fordna forhållanden och söka sig en ny verkningskrets. Att den
närmaste bevekelsegrunden till beslutet att öfvergifva fosterjorden ganska ofta
varit rentaf hvad man plägar kalla »lycksökeri», är ett faktum, som
för denna grupp inom vår tids utvandringshistoria, tyvärr, icke kan
förnekas. De högst betydliga försakelser och lidanden, som
»guld-sökarne» fingo underkasta sig för att nå sitt mål, ledde dock i
allmänhet snart nog till den erfarenheten, att det åtminstone icke var ett
lätt arbete att eröfra rikedomar på denna väg, der mången hängifvit
sig åt ett bedrägligt hopp om att »skära guld» med endast ringa möda.
På Sakramentos guldfält, lika väl som i Ohios fruktbara floddal, gäller
samma lag som på de yppigt blomstrande vinbergen vid Rhenflodens
stränder och annorstädes, der naturen slösat sina håfvor, den lagen
nämligen, att det är det sträfsamma arbetet, och endast arbetet, som
bringar välstånd och varaktig framgång. Detta lärde man sig snart
att inse. Utvandringen antog då småningom en annan karakter. Det
var icke mera den europeiske lättingen, det var, beklagligt nog för
oss, den duglige europeiske arbetaren, som nu började utvandra. Att
i trots af de australiska guldlagrens upptäckande emigrationens ström
äfven under det nu inträdande tidskiftet hufvudsakligen tog sin
riktning till Amerika, är ett ytterligare bevis på sanningen af den sats, vi
uppställt, nämligen att det i främsta rummet är ett nytt
fädernesland, utyandrame söka, ett nytt verksamhetsfält för sin personliga
kraft och icke blott ett tillfälle att med större lätthet förtjena penningar.
Från år 1819 till år 1829 invandrade till Amerika ungef. 130,000 personer.
» 1829—1839 *> » II öfver 538,000 »
» 1839—1849 » 1) II II 1,427,000 »
» 1849—1855 å> » » H 2,118,000 »
Af dessa sammanlagda 4,212,624 menniskor voro
Britter och irländare............................
Tyskar...........................................
Fransmän.........................................
Schweitzare......................................
Svenskar och norrmän.............................
2,343,445.
1,242,082.
188,725.
31,071.
... 29,441.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
