Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke heller mera än 4,444. Här lika väl som annorstädes undergår
utvandringsrörelsen starka vexlingar, men i allmänhet igenkänner man
dock de af oss angifna tre tidsgrupperna. Härvid kan Öfverallt
märkas, att perioden efter guldupptäckterna, som sammanfaller med de
liberala rörelsernas från 1848 undertryckande, och ännu en annan
omständighet, hvilken vi längre fram skola upptaga något närmare, är
den grupp, som företer det högsta siffertal. »Manien» aftager mot
1860-talet, men tilltager sedermera ånyo. Icke osannolikt är, att de
krigsmoln, som urladdade sig åren 1864 och 1866, redan några år
förut förebådats genom en allt mer omkringsiggri pande militarism, och
att denna påtryckning framkallat en stegring i utvandringsrörelsen.
Vi förbigå här de tyska småstaterna såsom varande mindre väsentliga
för ämnets utredning och öfvergå till Skandinavien.
Den skandinaviska utvandringens historia är jemförelsevis kort.
Någon egentlig utvandring i ordets moderna betydelse från t. ex.
Sverige kan nämligen icke sägas ha egt rum förr än guldupptäckterna
i Kalifornien slogo det gamla Europas njutningslystna befolkning med
häpnad och framkallade den bekanta »utvandringsfebern». Att spridda
fall af emigration förekommit äfven förut, är gifvet, men sjelfva
företeelsen i och för sig var af så rent tillfällig natur, att man omöjligt
kan jemföra densamma med våra dagars nära nog regelbundet
återkommande folkuttömningar från vissa europeiska länder.
Innan vi gå vidare i vår redogörelse för utvandringen hvad
beträffar Skandinavien och särskildt Sverige, anse vi oss böra ett
ögonblick dröja vid en egendomlig omständighet i utvandringsrörelsens
historia. Man har ofta påstått, att de underlättade kommunikationerna
på Amerika underblåst och gifvit ökad fart åt utvandringslustan hos
Europas nationer. Detta är .fullkomligt sannt, så tillvida nämligen,
som dessa nutidens fortskaffhingsmedel beredt äfven den fattigare
befolkningen en större möjlighet att förverkliga sin åstundan att
utvandra. Men som det nu ingalunda kan sägas vara endast fattiga, som
utvandra, så måste frågan äfven ses ur en annan synpunkt. Risken vid
utvandringen har genom de till hög grad af fulländning utvecklade
kommunikationerna blifvit vida mindre än förut — ty återvändandet till
hemmet, i fall förhoppningurae hesvikas, har jemväl blifvit underlättadt.
Och det är icke, såsom man skulle vara benägen att föreställa sig,
ångan på hafvet, som härvidlag är den i främsta rummet bestämmande
faktorn, utan det är ångan på land, jemvägame, som mera än något
annat underlättat och fortfarande underlätta utvandringen äfven för
de i yttre afseende mindre lyckligt lottade. Tänker man sig ett
utvandraretåg till den »stora vestern» från 1830- eller 1840-talet, der
det titt fots måste genomtåga Amerikas ofantliga vildmarker, och
jem-för detta ytterst besvärliga sätt att färdas med en modern »utvandrare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
