Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1866.
1867.
Stockholms stad......... 326.
Malmöhus län 652.
Kristianstads » 572.
Göteborgs och Bohus » 581.
(mest till Norge).
Jönköpings » 658.
Kronobergs » 403.
Östergötlands » 352.
Elfsborgs » 641.
Wermlands » 690.
(Amerika och Norge).
Gefleborgs » 543.
o. s. v.
691 (Amerika).
902 (mest till Danmark).
626 (Amerika och Danmark).
594 (Norge).
919 (alla till Amerika).
351. ’
489 (Amerika).
711 (Amerika och Norge).
735 (Norge och Amerika).
778.
O. S. V.
Från de nordligare länen var emigrationen fortfarande ringa. Från
Kopparbergs län utvandrade år 1867 inalles 202 personer, af hvilka
195 gingo till Amerika.
Ifråga om utvandringens fördelning på de skilda yrkena föreligga
hos oss följande resultat:
1866. 1867.
Jordbrukare 2,219. 2,549.
Tjenstehjon 2,108. 2,880.
Fabriks- o. handtverksidkare 912. 1,443.
»Arbetare» 507. 640.
Inhyses- och backstuguhjon 477. 556.
Bergsverks- och bruksidkare 108. 145.
Sjömän 84. 134.
Handlande 83. 151.
Artister och ingeniörer 15. 51.
Öfrige personer 693. 785.
Summa 7,206. 9,334.
Om man, som skäligt är, sammanslår rubrikerna »jordbrukare» och
»inbyseshjon», finner man, att det varit landets modernäring, som gått
förlnstig af största antalet armar. Å andra sidan åter föranledes man
till följande antagande. Då det i de officiella uppgifterna särskiljes
mellan »idkare af jordbruk», samt »inhyses- och backstuguhjon», så
torde med de förra afses sådana personer, som i mer eller mindre grad
besutit egen jord, i hvilken förmodan man ytterligare styrkes deraf,
att på denna rubrik det största antalet »gifta par», eller för 1866 350
och for 1867 372, belöper sig — ett nytt och sorgligt bevis for
emigrationens skadliga inverkan på Sveriges såväl ekonomiska som sociala och
till och med politiska utveckling. Ty då ungt, »besutet», och gift folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
