Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfva ett politiskt »primat» öfver Europa och i detta fall vore det ju
af högsta vigt att der ega ett inflytelserikt tyskt parti, som kunde
blifva af nytta för Tysklands intressen. Att frukta något af Amerikas
demokratiska anda är onödigt. Det gäller tvärtom frågan om det icke
just är tyskarne, med sina anboma monarkiska ideer (sic!) förbehållet,
att äfven i Amerika förskaffa inträde åt dessa, renade likväl från
abso-lutism ocb skenbar konstitutionalism». — »Skulle», fortfar nämnde
förf., »utvandringen till Amerika afbrytas ocb ledas åt något ann$t
håll, så skulle alla de millioner tyskar, som redan nu befolka Amerika
hemfalla åt en småningom försiggående anglisering samt icke allenast
gå förlorade för Tyskland, utan äfven. Öka Tysklands motståndares
magt. Men genom en planmessig anordning och koncentrering af
utvandringen till unionen — och blott derigenom — kunna desse
utvandrande tyskar räddas åt sin nation». Alltså skulle det i så stor
skala gästvänliga Amerika, till tack för upptagandet af millioner
»Europatrötte» tyskar, få sig beskärdt en stat i staten, ett evinnerligt
tvedrägtsfrö för framtiden! Den lärde tyskens uttalade förhoppning
innebär ett förnekande af Amerikas stora framtidsmission och vittnar
dessutom om bristande blick för de faktiska förhållandena, ty
ingenstädes på jorden har hittills ännu den specifikt tyska nationaliteten
kunnat vinna öfverhanden på den engelskas bekostnad, af hvilken
sistnämnda den amerikanska utgör det kraftigaste sidoskottet. Liknande
funderingar ha dock, såsom något hvar har sig bekant, på senare tid
dykt upp här och der äfven utom Tyskland. Om dem alla gäller, att
de grunda sig på en fullständig missuppfattning af
nationalitetsprincipens betydelse. Den som vill förblifva fransman, italienare, tysk, svensk
o. s. v. må stanna i eget land och ej föreställa sig, att förhållandet
mellan en viss bestämd nation och det land, der den fostrats, är ett
rent yttre, tillfälligt, ett som lika väl kan vara som icke vara, så att
det t. ex. för den svenska nationaliteten såsom sådan skulle komma
ungefar på ett ut, vare sig att den fortfarande odlar den fädemeärfda
torfvan eller hastar att taga i besittning de beprisade distrikterna i
Minnesota!
Men hvad vi svenskar och hvad jordens alla folk kunna och böra
lära af Amerika, det är den praktiska tillämpningen af frihetens
idé. Till detta höga måls uppnående anse vi de moderna
folkvandrin-game, genom det underlättade utbytet af idéer, de ovilkorligen
framkalla, mägtigt kunna medverka, utan att de derföré dock behöfva
antaga så ofantliga dimensioner, att de hota folkens sunda utveckling
och sjelfbestånd.
Det är de folkliga styrelsernas uppgift att i hemlandet söka hota
de samhällsbrister, som i främsta rummet föranleda den öfverdrifvet
stegrade utvandringen. På de tidsenliga reformernas, det stadiga fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
