Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA AKADEMIEN OCH SVENSKA SPRÅKET. 557
k
tillåta vi oss likväl nämna, att omdömena om desamma i allmänhet
icke utfallit synnerligen fördelaktigt
Märkvärdigt blifver i sanning resultatet af en jämförelse imellan
hvad som på lexikografiens falt hos oss uträttades under tiden från
1700-talets början till akademiens stiftelse, 1786, och hvad som gjorts
under den ungefär lika långa tid, som sedan dess förflutit. 1712,
således midt under det betryck, i hvilket landet befann sig genom Karl
den tolftes långvariga krig, utkom Ghssarium Sveo-Gothicum eller
Swensk-Orddbook af Haq. Spegel. 1716, således under ännu
bekymmersammare förhållanden, utgaf J. Svedberg sin »Schibboleth. Swenska
Språkets Ryckt och Ricktighet», hvilket arbete väl icke är en
fullständig ordbok öfver svenska språket i samma mening som Spegels, men
det utgör ett synnerligen värdefullt bidrag till en sådan, och innehåller
dessutom andra stycken af verkligt gagn för svenska språkets rykt.
1 akademiens handlingar omtalas derjämte, att den ädle biskopen »egnade
en mansålder åt författandet af en ordbok, hvaraf en afskrift finnes
på Skara bibliotek». 1757 utkom första och 1773 andra upplagan af
Sahlstedts för den tiden goda ordbok, hvilken också tjenat till grundval
för nyare arbeten af samma slag1). Slutligen utgaf Ihre 1769 sitt
berömda och europeiskt namnkunniga Glossarium Sviogoticum, som
ännu i år fastän ett sekel gammalt, 83 år efter det samfunds uppkomst,
som af stiftaren egnades »endast till svenska språkets förbättring», och
sedan språkvetenskapen på alla håll gjort så omätliga framsteg med
skal kan sägas vara »det förnämsta svenska lexikon vi ega». Dertill
kommer, att man under nämnde tid äfven drog försorg om utgifningen
af goda ordböcker från svenska till de främmande språken och
tvärtom; vi erinra om Serenii, Linds m. fl. arbeten. Men efter 1786! Med
undantag «af A. F. Dalins högst bristfälliga och ofullständiga »Ordbok
öfver Svenska Språket» och det i fjor utkomna något bättre
sammandraget af nämnda arbete, »Svensk Handordbok», har vår literatur icke
att uppvisa ett enda afslutadt ordboksarbete från denna tid. De nyare
ordböckerna från svenska till främmande språk äro i allmänhet
jämförelsevis sämre än 1700-talets arbeten af samma slag och dessutom till
ej ringa del utarbetade af tyskar och i Tyskland utgifna. Kanske
kommer en dag, då en flitig tysk till båtnad för vårt modersmål, men
till evig skam och nesa för vår nation förekommer svenska akademien
med en god svensk ordbok.
Af föregående framställning visar sig, att alla de ordböcker vi
ega, äro utarbetade af enskilda personer, och det är ju alldeles icke
otänkbart, att, om verkliga förmågor egnat sig åt sådana företag, vi
1) Upplysande nog för den tidens rätta bedömande är, att Sahlstedt 1767 ans&g sig
böra och kunna utgifva ett särskildt »Veckoblad om Svenska Spr&ket och Ordboken».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
