Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l
hans uttolkare under stridens olika skiften sjelfve fastställa de punkter,
på hvilka man företrädesvis måste lägga tonvigten.
Högsommaren år 1864 afslutade prof. Nielsen första delen af
Grundidéernas Logik, som kort derefter utkom i bokhandeln. En
läsvärd anmälan i Dansk Maanedsskrift samma år af en icke namngifven ’
författare redogjorde för hvad i arbetet ville gälla såsom i rent
filosofiskt hänseende nya uppslag. Det dröjde dock ännu någon tid bortåt,
innan den icke synnerligen lättfattliga läran började sysselsätta
uppmärksamheten i vidsträcktare kretsar. Skriftvexlingen för och mot
densamma tog sin egentliga utgångspunkt från en anmälan af
Grundideernas Logik i Fædrelandet (d. 9 och 16 September 1865),
författad af hr Rudolf Schmidt. I denna uppsats gifves liksom första
utkastet till det uppfattningssätt, som sedermera med allt större
bestämdhet velat i den Nielsenska filosofien se framför allt en dansk
nadonalangelägenhet, ett »på en gång folkligt och kulturhistoriskt
initiativ» som inom andens verid bragt »förglömda källsprång» i dagen.
Syftande på det ofvannämnda arbetets samtidighet med det
danskt-tyska kriget, yttrar anmälaren:
»I sorgens och blygselns tid har det tankefoster blifvit utsändt,
som ganska säkert är det betydligaste som sedan 1848 sett ljuset här
i landet; i förödmjukelsens stund har vår nationalitet trådt fram med
det segerrikaste tecken på egendomlighet, den på lång tid haft att
uppvisa. Vi inse, att vi genom att tillägga betydelse åt denna
omständighet lätt utsätta oss för ett vulgärt gäckeri; men detta får så
vara. Ty är den lärdom, historien, trots alla missvisningar, bjuder
menniskorna nu en gång denna, att ett folks lif. alltid är betingadt af
dess kraft till att häfda det andliga, och att der likaså lätt kan
utplånas en förg ur regnbågen, som ett folk med tillräcklig förmåga att
upprätthålla sin andliga egendomlighet kan utplånas ur folkens antal,
så må vi väl häri se ett varsel för framtiden, men tillika en
fingervisning för nutiden. Är vår utsigt utåt stängd, står det dock fast,
att overksamhet nu skulle vara vår farligaste fiende. Hvilar öfver oss
en tung, höstlig himmel, böra vi genom arbete hålla lifskällan varm
inom oss. Det gäller att ådagalägga vår rätt att vara till. I detta
hänseende har det unga slägtet en stor uppgift sig pålagd, hvilken det
måste möta med all den duglighet, det eger.––––––––-Utsjunga ett
hopp kunna vi ej längre, men vi kunna blifva säkra på oss sjelfve i
tankens klarhet. — — Vill den danska ungdomen tillfyllestgöra de
kraf, som ställas på den, måste författarens sträfvanden hos denna
ungdom finna sitt sjelfskrifna publikum.»
Dessa prof. Nielsens filosofiska sträfvanden äro nämligen, enligt
anmälarens åsigt, i full samklang med nutidens djupaste behof, hvilka
i allt väsentligt genom dem finna sin förklaring:
»Verklighet!» är tidens lösen och märket på alla de fanor, under
hvilka tiden kämpar. Nationaliteten, som i de mägtiges rådplägningar
betraktades som en skuggartad fantasi, har nu blifvit en princip.
Metternichs ande fick se, att Italien var mera än ett geografiskt
begrepp. Det är en verklighetslag, skalden har uttalat i de enkla,
kraftiga orden: »Det Skilte bøjer sig sammen». — En större
sammanslutning med verkligheten röjer sig äfven i alla lifskraftiga sträfvanden
inom den nyare konsten, hvilka ofta genom förhastad ifver fått ett
barockt utslag, ss. t. ex. præraphaélisraen i England. Det uthålliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
