Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan är den allmänna grundåskådning, prof. Nielsen senast
utvecklat i sina föreläsningar, hösten 1867, vid Kristiania universitet,
dit han blifvit inbjuden af norska studentkåren, som önskade i sin
egen krets höra den man, hvilkens lära väckt sådant uppseende i
grannlandet. Här, dä han för första gången skulle tala till ungdomen
vid ett främmande lärosäte, försummade prof. Nielsen ej att ånyo
upptaga aitt lifs stora tema: kristendomens seger genom teologiens
nederlag. Han behandlar detsamma företrädesvis ur Bynpunkten af den
religiösa folkbildningens höga betydelse för vår tid med dess inom
alla lområden öfverhandentagande riktning åt det folkliga, demokratiska.
Det djupa tidsbehofvet af en sådan bildning kan teologien icke fylla.
Ej ens bonden vid plogen, långt mindre de mera kunskapsrike, låta
sig i våra dagar intalas, att de dogmatiska spetsfundigheterna
innebära den rätta tolkningen af kristendomen. Och hvad än värre är:
det teologiska betraktelsesättet rentaf vänder upp och ned sjelfva
principen i kristendomen, i det att vid bedömandet af det kristliga
efterfrågas, icke hvad menniskan, genomträngd af den religiösa
sjelf-försakelsens och kärlekens ande, dr, vill och gör, utan först och sist
huru mycket hon tror i dogmatiskt hänseende. Men ett sådant sätt
att framställa Kristi lära kan och bör icke få förblifva oimotsagdt:
»En blick på den andliga ställningen i nutiden lärer oss», yttrar
rörande denna punkt prof. Nielsen, »att teologernas mångfärgade
dogmatiker icke längre äro i stånd att hålla sig uppe vid de i städse
växande antal och med förnyad styrka frambrytande motsägelserna,
eller att åt den religiösa folkundervisningen gifva någon fast, allmän
giltig grundval. En revision af trosläran i dess helhet, en utveckling
och framställning af kristendomens väsende, som kunde visa, huru de
personliga sanningarne i inbördes sammanhang framgå ur en enda, i
sig sjelf giltig princip, må väl, hvad det religiösa tänkandet angår,
sägas vara af nöden. Men skall en sådan revision genomföras, då
m&ste teologien bort, ty teologien bortfuskar principen. Skall ett
yngre slägte af folkliga religionslärare finna den rätta tonen, träffa
det rätta målet och med den andliga öfverlägsenhet, som endast
säkerhet i tänkandet kan gifva åt ordets förkunnare, träda upp mot en
reflekterande tidsanda, då är en strängare, på lifsuppgifternas lösning
uttryckligen beräknad förskola alldeles nödvändig. Från teologiska
förutsättningar är en sådan förskola omöjlig; skola presterna komma
fram, måste teologerna bort, ty teologien bortfuskar principen!» O*
Ett härnadståg i det af förf. förordade syftet, för att stäfja »den
bekännelsetrogna dogmatikens» försök att »bortfuska» kristendomens
sanningar, pågår ock nu som bäst inom hela den protestantiska verlden.
Det nittonde århundradet har också sina korståg, hvilka omsider skola
åt församlingen återeröfra evangeliets förlofvade land ur trångbröstade
symbol-tillbedjares händer. Denna Hv-pro tes tan tiska rörelses uppkomst
i Danmark skildras af prof. Nielsen på följande sätt:
»Det gällde vid början af vårt århundrade något mera än att
blifva en smula anderik i en andefattig tid; det gällde att gripa trons
banér, bryta med vantrons väsende och göra brytningen så djup och 1
1) Jmfr Om Hindringer og BeUngeher for det aandelige Lic i Nutiden. Sexten
Forelæsninger, holdte ved Universitetet i Christiania, September—Oktober 1867 af R. Nielsen.
Kjobenhavn 1868, sid. 275.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
