Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationella. Med sektbildningen och de »negativa» riktningarna inom
det religiösa området förhåller det sig på samma sätt; skaror af
otillfredsställda vända sig bort från det officiella, auktoritetsmessiga i
kyrkans lära och samfundslif, men endast den ohjelpliga kortsyntheten
kan mena, att detta har sin egentliga grund i nutidens hemsid
utmålade »kristendomsfientliga» sinnesart Sanna förhållandet är, att den
traditionella åsigten befunnits för trång och andefattig; man vill en
kristendom för alla, en »allmännelig kyrka» med utrymme äfven för
dem, som icke svurit trohetseden åt ortodoxiens katekeser.
Af denna nutidens åtrå efter utvidgad samhällighet, innerligare
vexelverkan i allt godt och stort skulle kyrkan, om hon rätt fattade
sin uppgift kunna verksamt begagna sig till mensklighetens stora
båtnad. Intet föreningsband menniskor imellan är fastare än det af en
gemensam religiös öfvertygelse; der denna är rätt lefvande, blir den af
sig sjelf församlingsstiftande, enande de liktänkande i samma tro, hopp
\ och kärlek. En sådan öfvertygelse för hela menskligheten låter sig
imellertid ej tänkas, såframt dess tyngdpunkt förlägges till en doktrin,
hvars antagande ej beror på min egen fria vilja. Det gifves en tro,
som kan blifva allas, de der på allvar vilja ansluta sig till densamma;
men det gifves äfven en annan slags tro, hvars omfattande förutsätter
ett visst själstillstånd, som icke genom viljan ensamt kan framkallas.
Hvar och en, som verkligen vill det, kan tro på »kristendomens
program» i den s. k. bergspredikan; men icke allom är det gifvet att
sätta tro till påståenden sådane som att 3 är = 1 och 1 = 3 eller
att cirkeln kan på samma gång vara fyrkant. Grundfelet i den
kyrkliga ortodoxien är nu det, att tron såsom dogmtro af henne göres till
hufvudsak, under det att tron i betydelsen af viljans anslutning till
mensklighetens personliga ideal får träda i bakgrunden. Tron enligt ortodoxerna
blir derföre en motbjudande vrångbild af hvad Paulus, hvad Kristus sjelf
menade med tro. Deras »trosvetenskap» är ett slag i ansigtet på
nutidens ärliga forskning. Följden har blifvit den, att kyrkan, då hon,
sin bestämmelse likmätigt, bort stifta frid på jorden genom att såsom
det högsta framhålla den goda viljan, i stället varit och är en splitet
och tvedragten främjande magt, liggande i fejd med alla, som ej »tagit
förnuftet tillfånga under trons lydnad.» Det religiösa samhället, bygdt
på de kristna grundidéernas nya och dock rent menskliga underlag,
borde kunnat växa ut till en sannskyldig idealstat, en folkens »Civitas
maxima», som bättre än diplomatiens »heliga allianser» skulle sörjt för
bevarandet af lugnet och lyckan. Men huru har väl kyrkan gått
tillväga? Till menskligheten, som af henne egt att vänta upplysning och
ledning, har hon sagt: »välj mellan eviga helvetsstraff eller tron, att
för så och så många år sedan Gud lät sig födas till menniska!» Vår
samtid har svarat genom att vända ryggen åt kyrkan; förskräckt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
