Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om forskningar för Sveriges äldre
konsthistoria.
Ända till senaste tide^ har man på fullt allvar dragit i tvifvelsmål,
att i vårt land försiggått en konstutveckling af det omfång och den
betydenhet, att den kan blifva föremål för verklig historisk behandling.
Visserligen ha sedan förra seklet samlare och lärde hopfört ett i
synnerhet för den nyare konstperioden temligen ansenligt biografiskt
material, visserligen ha några, i öfrigt korta och flyktiga, öfversigter sökt
sammanställa det sålunda funna till ett helt, visserligen ha de högt
fortjente specialforskarne Bbunius och Mandelgben i sina arbeten
framlagt dyrbara bidrag till kännedomen om vissa grenar af vår
inhemska konst; men dessa vittnesbörd ha ändock ej varit tillfyllest,
utan man har fottfarande vidhållit, att konsten hos oss allt ifrån sin
begynnelse varit en inflyttad, tvinande och svag planta, som endast
erbjuder betraktaren få knoppar, färre blommor, nästan ingen frukt.
Om det ock må medges, att denna åsigt haft skenet för sig, så länge
föga eller intet var gjordt för utredandet ens af någon enda konstarts
öden, så kan å andra sidan icke bestridas, att vigtiga skäl tala för en
annan uppfattning, utan att man derför behöfver använda mycket
skarpsinne eller långvarig forskning. Ett folk, hvilket i likhet med
vårt, intagit och intager en hög och betydelsefull plats bland
kulturfolken, skulle ej kunna inneha densamma, utan att äfven konsten
utgjort en vigtig faktor i dess bildande och förädling. Naturligtvis inses
lätt, att ett land af så ringa folkmängd, som den Sverige i synnerhet
fordom ägde, ej kunnat uppträda såsom lifgifvande och nybildande
inom konsten; det kan endast till större eller mindre del visa sig
mottagligt för intrycken utifrån och i mon af stigande odling vidare
omgestalta och utbilda det sålunda erhållna enligt sitt eget lynnes art.
Men att äfveh på detta sätt en konstblomstring kan uppstå, hvilkens
närmare undersökande bör vara af vigt åtminstone för det
ifrågavarande folket, det torde ingen vilja neka, som känner hvad
konsthistorien i detta fall har att förmäla t. ex. om Tyskland eller Frankrike.
Om vi vidare taga i öfvervägande att, som sagdt, enstaka yttringar af
folkets konstsinne, särskilda arter af dess konstverksamhet, varit
föremål för undersökning och visat forskarne öfverraskande rika utsigter,
så låter sig redan a priori sluta, att äfven öfriga konstslag under alla
skeden af detta folks historia odlats med jemnförelsevis lika stor
framgång och lika gynsamma resultat som de delvis kända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
