Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småland, Harald i Vestérgötland (på 1200-talet), Håkan Gulleson i
Helsingland (vid 1500), målarne Albert (1460), Johan (1449) ock Lars
Nilsson i Enköping (1470-talet), alla i Uppland, Olaf (1463) i
Östergötland, Amund (1494) i Vestergötiand, att ej tala om klotjigjutarc och
andre. Den skörd, som på detta fält återstår att insamla, torde ej
vara obetydlig, i alla händelser mer gifvande än den, som finnes att
hemta ur medeltidshandlingarna. Imellertid ha de redan gjorda
undersökningarna af Baumus och andra visat, att äfven här kan träffas
åtskilligt af vigt, i synnerhet för byggnadshistorien, hvarvid dock, efter
hvad vi ofvan visat, största försigtighet måste iakttagas, när fråga blir
om att knyta en skrifven Uppgift till något befintligt konstminnesmärke.
En synnerligt rikhaltig, ej till fullo begagnad källskrift för ett enstaka
klosters konsthistoria utgör det bekanta Diarium , det
enda arbete från vår medeltid, der man får biografiska upplysningar
om konstnärer. Att för öfrigt hela massan af diplomer och öfriga
handlingar och skrifter måste genomsökas, är klart, alldenstund
konst-uppgifter endast tillfälligtvis finnas i dem inströdda, och således ingen
visshet om materialets fullständiga samlande kan vinnas, innan alla
medeltidsskrifter af historisk art blifvit granskade.
Med Gustaf Vasa och reformationen träder vår medeltidskonst
plötsligt i skuggan. Den stora skiljaktigheten i hela grundåskådningen
tillät ej dennas öfverlemningar att öfva någon inverkan på ett
tidskifte, som byggde borgar och slott, ej kyrkor, som fordrade en liffull
och sinnena smekande utsmyckning af sina verk, ej ett förandligadt
och asketiskt smäktande helgonbildande. Det gälde således för den
store konungen att börja om igen från början, och här som
annan-städes visade han sig vara en de kraftiga initiativens man.
Renais-sancen, i sin af Hollands och Tysklands konst påverkade form, får
under honom och hans söner fotfäste i Sverige, och dermed vidtager
en ny konstblomstring, som dock helt och hållet utgår från dem
personligen. Deremot vann denna konst till en början knappt något
verkligt insteg hos folket, hvars konstsinne ännu ej omgestaltats efter
den nyaré riktningens idéer; och sålunda har det skett, att den
egentliga renaissancekonsten qvarlemnat få spår i det nationella lifvet.
Yngre slägten med lifligare men förändrad uppfattning af konsten
hyste ringa aktning för de visserligen storartade, men ej med deras
smakfordringar öfverensstämmande slotten och byggnaderna;
vandalismen svängde ohejdadt sitt förstörande gissel öfver dessas inre och
yttre, då ej heller deras betydelse som fästen och forsvarspunkter mer
qvarstod: och sålunda ha lemningama af renaissancen i Sverige nästan
fullkomligt utplånats, och betraktaren af tidskiftet från reformationen
till drottning Kristina mötes vid första anblicken endast af en på
verksamhet och minnesmärken tom öken. Också kan med fog påstås,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
