- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
646

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fågelskaror, som yalt denna ö till rast* och kläckningsplats. Plat&n
upptages dels af otaliga små grunda sjöar, dels af hårda, fullkomligt
jemna och kala sand- eller klapperstensfalt, dels af låga, milslånga
rös af kantiga stenar, hvilka man vid första ögonkastet vore färdig
antaga för väldiga »moräner», vittnen från den istid, under hvilken
dälden mellan Fogelberget och Mount Misery blifvit bildad. Men vid
noggrannare granskning kan man härstädes se alla möjliga
öfvergån-gar, ifrån en jemn, hård och sprickfri sandstenshäll, till en
sandstens-häll med små springor, till en stenhäll afbruten af fots-,
alns-eller famnsbreda klyftor, till en samling kolossala klippblock, som
ännu med sina fogar passa noga i hvarandra och slutligen till
oordnade, moränlika stenrös, bildade uteslutande af skarpkantiga
stenblock. — Glacierer förekomma här icke och ej heller kunde verkliga
moräner eller slipade berghällar påträffas.

Hvarken dessa för fotgängare så besvärliga stensamlingar, som
utan tvifvel uppkommit genom frostens och vattnets inverkan på den
blottade berghällen, eller de nästan berghårda, kala klapperstensfalten,
eller sjöames genom fuktighetens inverkan af en sparsam mossa
betäckta stränder erbjuda åt vextema en jordmån nog bördig att trotsa
ställets omilda klimat. Det artantal, som här riktade våra botanisters
herbarier, blef derföre föga betydligt, ehuru af stort vextgeograffskt
intresse, isynnerhet hvad kryptogamerna vidkommer. Detsamma gäller
äfven om öns landtfauna. De på öns kuster kläckande fågelarterna
voro redan förut ganska fullständigt kända och öns Ornis kunde
derföre riktas endast med en enda på norra kusten anträffad
Loxia-familj. Insekternas i sydligare luftstreck så formrika klass
representeras här af omkring 12 små oansenliga arter, bland hvilka ingen
enda koleopter, märkligt nog nästan utan undantag tillhörande nya
egendomliga former. Några landt-snäckor förekomma lika litet
härstädes som på Spetsbergen, ej heller kunde våra zoologer genom
draggning i dammarna uppleta eUs någon enda liten Pisidium-art,
men väl påträffades härunder talrika skaror af sötvattenscrustaceer,
ofta af en jemförelsevis ganska betydlig storlek.

, Hafsfaunan, till hvilken vi sedermera skola återkomma, och
geologien erbjödo här de rikaste och intressantaste skördar. Redan
Keilhau hade från Beeren Eiiand hemfört .några få, sedermera af

L. v. Buch beskrifna, till bergkalkformationen hörande brachiopoder,
och han lemnar dessutom några intressanta notiser om de stenkolslager,
som på öns norra del träda fram i dagen. Med full säkerhet kunde
man dock icke af hans beskrifhing sluta till dessa stenkolslagers
geologiska ålder och framför allt hemfördes icke några vextaftryck, af
hvilka man kunde sluta till beskaffenheten af den flora, som under
fordna tider varit rådande i dessa trakter. Dess utredande utgjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free