Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven ett af hufvudmålen för expeditionens vetenskapliga afdelning och
vi voro nog lyckliga att i de vid eller mellan kolbäddarne belägna
skifferlagren påträffa talrika sigillaria-artade vextlemningar, bvilka
i likhet med de fossila vexter, som vi sedermera funno i
Isfjor-den och Kings Bay redan blifvit öfverlemnade till bearbetning åt
den berömda utredaren af den högsta nordens fossila flora,
professor Oswald Heeb i Ziiricb. Ifrån de öfver kolen bggande
lagren insamlades massor af bergkalkförsteningar och dessutom blefvo
vi genom de vid öns kuster blottade profilerna satta i tillfälle
att fullständigt utreda hufvuddragen af öns geologiska byggnad.
Åtskilliga mineralogiska fynd gjordes äfven, bland bvilka bär må
nämnas, återfinnandet af de ytterst obetydliga blyglans- och
zinkblen-deådror, som kort efter öns upptäckt förskaffade densamma ett, vi
behöfva ej tillägga, alldeles oförtjent rykte för mineralrikedom.
Kollagren äro derimot ganska betydande och sträcka sig förmodligen
under hafvet långt norrut De kunna möjligen i en framtid, då
industriens utveckling fordrar uppletande af nya kolskattkammare i
jordens inre, blifva af praktiskt värde, ehuru å andra sidan ställets
nordliga läge och framför allt bristen på hamn länge torde förhindra
deras tillgodogörande.
Expeditionen lemnade Beeren Eiland den 27:de Juli. Kursen
ställdes till Spetsbergens af svenska expeditioner förut ej besökta
ostkust, men redan vid Sydkap mötte vi is, som närmare Tusenöame
blef allt tätare och tätare, så att vi nödgades vända. Efter någon
tvekan antingen man borde i trakten af Sydkap invänta gynnsammare
isförhållanden för framträngande mot öster eller genast påbörja de i
reseplanen angifna vetenskapliga arbetena vid Spetsbergens vestkust,
beslöto vi oss för det senare, hvilket var ganska lyckligt, emedan vi
vid hemkomsten erforo, att ostkusten under hela sommaren 1868 varit
fullkomligt spärrad af ismassor.
Kursen ställdes nu till Isfjorden, bvarest Sofia kastade ankar
den 31:8ta Juli om morgonen. Vi uppehöllo oss fjorton dagar i denna
stora fjords olika hamnar och inträngde dessutom med båtturer till
det innersta af fjordens norra arm, som de svenska expeditionerna
förut ej besökt. Härunder voro alla deltagare i expeditionen ifrigt
sysselsatta med vetenskapliga undersökningar och insamling af
naturalier. Utbytet blef också rikligt såväl i zoologiskt och botaniskt, som
i synnerhet i geologiskt hänseende.
Genom de föregående svenska expeditionerna voro hufvuddragen
af Isfjordens geologi temligen fullständigt utredda, hvarvid denna
vackra fjord visat sig genom de på dess stränder vexlande, med djur
och vextlemningar af olika slag fyllda lagren, utomordentligt rik på
urkunder till den högsta nordens geologiska historia. Innerst i fjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
