- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
677

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dabwin8 åsigt om den organiska naturens utveckling utgöres,
såsom flera gånger antydts, af en tillämpning af det faktum, att de
lefvande varelserna sträfva att genom en eller annan egenskap af vika
från sin typ, att dessa individuella egendomligheter dels ärfvas,’ dels i
viss om ock ringa mån alltjemt stegras, tills de under stora tidrymders
och långa generationers lopp, framstå såsom nya former, frambringande,
s& att säga, nya arter.

Vi må granska, huru uppmärksamt vi kunna, de millioner blad,
som runda lindens krona; ej ett enda skola vi finna, som alldeles
fullständigt till alla de minsta delar liknar det andra. Vi må uppsamla
hundradetals exemplar t ex. af de smörblommor, som emaljera våra
gröna gräsmattor, och jemföra dem noggrannt med hvarandra, och ej
en enda skola vi finna absolut lik den andra. Yi må betrakta
barnen i en och samma familj, ungarae efter samma stam-par — hvilken
olikhet i skapnad, i lynnen! Och ännu mera: vi må begifva oss från
vår nord ned till fjällen i det södra Europa, och, ehuru vi der tycka
oss återfinna hemlandets natur, skola vi behöfva någon tid och någon
uppmärksamhet innan vi fullt fatta, att det är våra bergs, skogars och
ängars blommor, som der ånyo tjusa oss.

Dessa olikheter hos formerna icke allenast i samma trakt, utan
ännu mera i skilda länder, är också det, som vållat osäkerheten och.
skiljaktigheterna i forskames uppfattning af det bestämda eller
bestående i den lefvande naturen. Så se vi t ex. att en botanist vid
Rhen påstår, att i hans hemtrakt blott af bjömhallonslägtet finnes ett
par hundrade arter, medan andra, möjligen med samma rätt, anse att
de utgöra några fä eller en enda art Förhållandet är detsamma i
hvaije annat särdeles formrikt slägte, vi noggrannt undersöka, och man
kan utsträcka detta påstående om omöjligheten af fixa begränsningar
till de olika familjerna — ja, ännu högre upp.

Detta sammanhang, detta, om man så vill, virrvarr, som möter oss,
när vi till och med i den nu lefvande skapelsen vilja söka efter och
fasthälla det beständiga, är så stort, att månge tvungits till det
påståendet, att arterna utgöra, så att säga, subjektiva begrepp, beroende
dels på vidden af den erfarenhet, man förvarfvat, dels på rikedomen
af det material, man har att bearbeta och slutligen på
skarpsinnigheten och takten hos naturforskaren sjelf. — Dessutom: de som fråga
hurulede8 arter kunna variera, de synas glömma, att de lefvande
individerna skifta ständigt från födelsen till sin död. Den lefvande
molekylen, den lilla sammansatta byggnad, cellen, som vi kalla det lefvandes
formelement, allt har sin historia, sina utvecklingsstadier. I djurverlden
se vi ju oftast tvenne ganska olika individer bilda ett par, ett species;
till arten bi behöfvas 4 former; och sammalunda hos många växter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free