Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man i detta fall visst icke tänka endast på den nya riksdagsordningen
såsom den der skulle förorsakat någon förändrad uppfattning af 1809
års regeringsform. Långt före representationsreformen hade
regeringsformens anda högst väsentligt modifierats. Eller hvem vet ej, att en
stor del af vår regeringsform är antiqverad och obrukbar? Att der
finnas paragrafer, som utan minsta betänklighet blifvit öfverträdda?
Att andra finnas, som väl till namnet äro gällande, men icke utan
modifikation följas eller kunna följas? Att under sådana förhållanden nu,
sedan vår nya representation och årliga riksdagar tillkommit, vilja
yrka något som icke ens fore denna storartade förändring i vårt
statsskick egde rum — det är verkligen mer än man bordt vänta af dem
som sjelfva verksamt intresserat sig för och slutligen lyckligt
genomfört representationsförändringen, och torde bevisa, att de icke varit
fullt medvetne om hela betydelsen af sitt verk eller insett den stora
fördelen äfven för regeringen utaf den ordning som i detta fall
otvif-velaktigt skall komma att göra sig gällande; att de verkligen ej
förstått att hvad som kan vara en skenbar förminskning i konungamagten
i sjelfva verket är en ökad styrka för regeringen uti alla lojala
före-hafvanden och dymedelst äfven medelbarligen en ökad trygghet för
monarkien. Ett nytt exempel på det för öfrigt ej ovanliga förhållandet»
att de som lyckas genomdrifva en stor reform, ofta ej äro de skickligaste
att tillämpa densamma! Det är mången gång såsom skulle de blifva
rädde för sitt eget verk och rygga tillbaka för konseqvenserna deraf.
I sjelfva verket är det icke mångas lott att utföra mer än en stor
handling; och nya förhållanden fordra i allmänhet nya män.
Imeller-tid torde man få antaga, att åsigterna i detta fall efterhand klarnat,
ehuru sådant endast skett ganska långsamt. Det måste ur denna
synpunkt anses såsom ganska anmärkningsvärdt, att man ännu vid den
sist förflutna riksdagen trott sig kunna framlägga ett förslag till’
for-svarsväsendets ordnande, som, hvilka förtjenster det i militäriskt
hänseende må ega och hvilket rättmätigt beröm det i sådant hänseende
må vara egnadt att tillskynda sin upphofsman, likväl varit så
stridande mot hvad man väl på förhand kunnat veta vara
representationens önskan. Också är det väl på detta fält som eftergifterna för
konstitutionalitetens fordringar kännas allratyngst.
Följande exempel visar, huru öfvertygclsen i förevarande afseende
ändock mer och mer stadgat sig äfven hos regeringen samt ger bevis
på ett verkligen lojalt tillmötesgående och ett uppriktigt bemödande
att motsvara de nya förhållanden, i hvilka vi inträdt. Man erinrar
sig, hvilken uppståndelse som vid 1868 års riksdag förorsakades inom
regeringslägret af frågan om bandels- och sjöfartsfondens indragning
till statsverket — ett förslag, som ansågs knappt mindre än
revolutionärt till sin syftning och som, menade man, om det antoges, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
