Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härmed mä nu imellertid vara huru som helst, så är likväl klart,
att om man verkligen rätt uppfattar och inser betydelsen af de nya
förhållanden som inträdt, så skall man finna, att regeringens magt
hädanefter måste komma att hvila på en helt annan grundval, än den hon
hittills älskat att stödja sig på, nämligen teorien om två hvarandra
ömsesidigt balancerande statsmagter, med en ej obetydlig lutning åt
allena-styrandet. Denna nya grundval — visserligen icke helt och hållet ny i
vårt land — är i sjelfva verket ingen annan .än att. regeringen, för att
kunna gagna och for att ega den kraft som hon för det allmännas
väl behöfver, ovilkorligen måste stödja sig på representationens
uttalade åsigter, ja, vara ett uttryck af dessa. Endast i fråga om
sjelf-viska syften skall ett sådant system försvaga konungamagten; men i
fråga om allt som är allmänt väl skall regeringens magt mångdubblas,
likasom hon genom sjelfva den ställning, hon sålunda kommer att
intaga i förhållande till representationen, skall kunna uppträda gentimot
denna med en kraft och ett inflytande, som hon nu saknar. Hvad som
under de antydda forhållandena skänker en sådan ökad styrka är
förtroendet. Men for att förtroende skall kunna ega rum, fordras,
såsom det första nödvändiga vilkoret, full kännedom om regeringens åsigter
och en derpå grundad öfvertygelse att hon verkligen vill gå i spetsen
för den politiska utvecklingen i den riktning representationen önskar.
Med afseende på en sådan uppfattning af regeringens
förhållande till representationen — ett förhållande som öfverensstämmer med
alla sanna begrepp om konstitutionel styrelse — måste man medgifva,
att regeringens nuvarande organisation är särdeles ofullkomlig; ja, man
kan nästan säga, att med den nuvarande beskaffenheten af denna
organisation det nästan är omöjligt att annat än på ett mycket lamt och
haltande samt ur alla synpunkter ofullkomligt sätt uppnå det
antydda ändamålet. Är således det antydda konstitutionela
förhållandet nu mer än någonsin af en grundväsentlig vigt, så följer,
att frågan om statsrådets sammansättning och hela organisation
äfvenväl numera verkligen är ur konstitutionel synpunkt en
lifs-fråga. På en ändamålsenlig lösning af denna fråga beror i högst
väsentlig mån huruvida regeringen skall kunna under nuvarande
förhållanden ega den kraft och det anseende, som en regering, for att rätt
gagna, måste ega, och huruvida ett verkligt samarbete skall till det
allmännas båtnad kunna ega rum mellan regering och representation.
Vi vilja egna några ord åt denna synnerligen vigtiga fråga.
Innan den så kallade departementalstyrelsen infördes, förvaltades
regeringsdepartementen af statssekreterare, under det statsråden närmast
icke voro annat än Konungens rådgifvare. Denna anordning, huru
mycket den än blifvit klandrad, hade likväl, åtminstone teoretiskt
ta-ladt, sina stora företräden. Derigenom att statsråden voro befriade
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
