Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemna den högre titeln med dess högre anspråk. Ur denna synpunkt
är verkligen titelfrågan ej utan sin stora betydelse. Fasthåller man
jemförelsen med ett komitéledamotskap, så bör allt detta kunna ske
utan svårighet.
En af de finaste frågor inom hela det konstitutionela lifvet är
kanhända den att veta när en minister rätteligen bör afgå. Lika
otillständigt och stridande mot alla verkligt konstitutionela begrepp
som det är att utan afseende på politiska tänkesätt och politiska
förhållanden endast för egen nytta sträfva att hålla sig fast vid
embetet, lika obefogadt skulle det vara, om ministéren blott af en
viss tyckmyckenhet läte den obetydligaste anslagsvägran» eller eljest
det obetydligaste motstånd förmå sig att afgå. Omständigheterna
kunna vara sådana, att bristande öfverensstämmelse till och med i
ganska vigtiga saker icke bör dertill föranleda. Det gifves tillfällen
— Englands konstitutionela historia visar talande exempel derpå —
då fäderneslandets väl fordrar att en minister bjuder äfven
representationen spetsen. När skall han då rätteligen finna sig förpligtigad
att afgå? — Intet allmänneligt svar kan derpå gifvas. Det måste,
så att säga, kännas i den politiska atmosferen, när rätta tiden är inne;
och när det gått så långt; då kan alltför väl utgången af äfven en i
sig sjelf obetydlig fråga nog få vara afgörande. En så beskaffad fin
uppfattning af ställningen kan nu icke åstadkommas utan den
lifligaste beröring mellan regeringen och representationen, hvarigenom bådas
ömsesidiga tänkesätt och åsigter alltjemnt kunna med hvarandra
jem-föras och den inbördes ställningen alltjemnt bibehållas klar och bestämd.
Det är bland annat äfven för ’vinnandet af detta ur konstitutionel
synpunkt högst vigtiga ändamål som ministrames närvaro i kamrame är
af så stor betydelse, ja, rentaf nödvändig, likasom, icke mindre, ’ett
rätt bruk af interpellationsrätten. Vår grundlag gifver dessutom ännu
ett annat medel vid handen för vinnande af samma mål, ehuru allt
hittills icke begagnadt. Så mycket mera skäl kan det vara att, med .
afseende på angelägenheten för oss af en politisk utveckling i den
riktning som här antydts, fästa uppmärksamheten på detta medel
Det ligger i konstitutionsutskottets rätt att granska
statsrådsprotokol-leraa och att öfver den verkställda granskningen afgifva utlåtande till
riksdagen. Dock forutsättes då en helt annan tolkning af 106 och
107 §§ regeringsformen än den, som allt hittills gjort sig gällande.
Tolkar man dessa grundlagsparagrafer såsom hittills varit
brukligt, så kan man knappast tänka sig mera absurda bestämmelser än
hvad de innehålla i afseende på statsrådets ansvarighet Den enkla,
humana, sannt konstitutionela uppfattning af förhållandet mellan
representation och regering, som här ofvan blifvit framställd, skulle i
sådant fall icke alls hafva föresväfvat lagstiftaren, hvilken derimot en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
