Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afkunnats, utan att någon afsigt att döda honom hos Johan spårats,
ingen menniska skulle fallit på den idén att anklaga Johan 111 för
hans död, hvaraf alltså framgår, att ofta nämda domar och fullmakter
utgöra grunden och kärnan i den resta anklagelsen; lika så klart är
det, att, om försvaret för Johan icke kan visa, att han före Eriks död
gifvit tecken på att han afstått från sin afsigt, att tidens politiska
ställning och Johans intressen undergått så väsendtlig förändring, att
Eriks död skulle varit ändamålslös, att intygen om att Erik dog af
sjukdom äro fullt ojäfviga eller bindande, Johans upprepade afsigter
och förberedelser mot sin broder måste bibehålla sin ursprungliga
betydelse såsom rättsgrund för anklagelsen mot Johan samt tala för
sannolikheten af att Erik slutligen blef afdagatagen. Låtom oss nu
närmare se till det inre sambandet i händelsernas kedja under förloppet
af Eriks fångenskap och död.
Erik afsattes 1568. I den skrift, hvarmed denna åtgärd, som året
derpå bekräftas af ständerna, vidlyftigt motiveras, stadgas att han
skall hällas i ständig, dock furstelig fångenskap. Men redan samma
år, omedelbart efter upptäckten af Per Larssons i Söderköping
sammansvärjning till Eriks förmån, finner man tanken på att låta döda
Erik i full verksamhet hos Johan. Den fruktan, Eriks person och
fort-varo i lifvet injagade hos honom, uppvägdes dock af en annan,
välgrundad fruktan: den, att ett brodermord skulle, genom den fasa det.
komme att väcka, beröfva honom den tron, på hvilken han ändteligen
uppstigit. Han ville derföre skaffa sig ett stöd, som kunde ge åt hans
önskan och afsigt karakteren af lagligt och politiskt berättigande, ifall att
anklagelse och efterräkning skulle, sedan gerningen fullbordats, resas
mot honom. Dessa afsigter och bevekelsegrunder finnas uttalade i den
dödsdom, d. 13 sept. samma år, Johan förmådde de tre på Ulfvesund,
der han sjelf var tillstädes, församlade biskoparne att afkunna öfver
Erik. .Domen, eller rättare betänkandet, motiveras genom den kort .förut
upptäckta sammansvärjningen och af fruktan för en ny sådan »anthen
nu mädan Högbrte Kongl. M:tt (Johan) är stadd på thenne foretagne
rese emot Sverigis Rijkes Fiendher (kriget mot danskarne) eller och
framdelis». Grunden för domens eller det biskopliga rådets
verkställ-barhet är det helt allmänna af »uproor och obeståndh här inrijkes» för
Eriks skull. Intet inskränkande vilkor af högsta nödtvång under direkt
befrielseförsök af Eriks anhängare finnes ens antydt. Mellan raderna
kan man således läsa den tanken — som för öfrigt Johans lidelsefulla
uppfattning af sin ställning genast ger vid handen — att, om ett nytt.
uppror visade att Erik fortfarande egde anhängare i riket, låta döda
honom, för att för framtiden förekomma hvaije fara i detta hänseende.
Biskopames under konung Johans personliga auspicier formulerade
betänkande innebär i sielfva verket fullmakt för Johan III att låta
döda Erik, vare sig unaer eller efter ett uppror, för att göra honom
oskadlig, vare sig för tillfället eller med hänsyn till framtiden. Att
betänkandet hölls hemligt, ökar dess hotfulla karakter, emedan domens
hemlighetsfullhet äfven häntyder på hemlig exekution, hvarigenom
det utsedda offret helt och hållet öfverlemnas åt*
fullmaktsinnehafva-rens skön. Domen meddelades ej heller åt hertig Carl, som dock
deltagit i afsättningsupproret mot Erik, men som nu beröfvades sin
naturliga rätt att åtminstone kontrollera förfaringssättet mot Erik, lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
