Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslor af ogillande och harm, hvarmed frisinnade katoliker i
Frankrike, såväl som annorstädes, betraktade den påfliga kurians reaktionära
åtgöranden, och framkastar tanken, att Kristi evangelium äfven är
demokratiens, den politiska frihetens evangelium. Härmed är lösen
gifven åt den liberala katolska oppositionen mot Rom, hvilken på
senare tid räckt handen åt det politiska reformsträfvandet, och nu
gemensamt med detta arbetar på det cæsaropapistiska systemets
under-gräfvande. Det andra kejsaredömet, som begått det grofva räknefelet
att åt sin politik söka ett ryggstöd i staden »på andra sidan bergen»,
hellre än i tidehvarfvets rättsmedvetande och nationens önskningar,
pliktar nu derför, då »de oförsonlige» såväl inom kyrkan som staten
samla sig kring samma fana i den knappast längre hemlighållna
afsigten, att åt napoleonska dynastien i monarkiens inre bereda en
Belle-Alliance, hvars åskor redan tyckas bullra kring den tynande
herrskarens sjukläger. ,
Yi skola i det följande söka närmare redogöra för de historiska
förutsättningar, som föranledt uppkomsten af denna friare riktning
inoin franska katolska kyrkan, hvilken, sedan den en tid bortåt der
gått som en undervattensströmning på djupet, nu, just vid den
tidpunkt, då den hierarkiska despotismen skenbart står på höjden af sin
magt, träder upp på skådeplatsen med ett mot påfve och kyrkomöte
riktadt: »allt härintill, och icke vidare!» — Från Frankrike fortplantar
sig den kyrkligt revolutionära rörelsen till Tyskland; vi skola
sedermera följa den äfven dit, för att sålunda erhålla en så fullständig
bild som möjligt af det allmänna uppvaknande till nytt lif, till ny
tro, som man ej utan skäl benämnt den religiösa revolutionen i
nittonde århundradet.
a
Söka vi bland verldshändelsemas mångfald en fast utgångspunkt
för öfverskådandet af den nyaste katolicismens utvecklingshistoria, är
en sådan gifven i den tilldragelse, som öppnar det allmänna
europeiska restaurationstidehvarfvet inom kyrkan och staten: påfvedömets
återupprättande vid Napoleons fall.
Bekant är, huru förbindelserna mellan romerska kyrkans
öfver-hufvud och den stolte envåldsherren, sonen af revolutionen, från ett
kyligt höflighetsförhållande efterhand tagit en afgjordt fientlig riktning.
Inbjuden till Paris, mot slutet af år 1804, for att vid kejsarekröningen
meddela den presterliga välsignelsen åt stamfadren for en ny dynasti,
hade Pius VII till en början häruti med glädje sett ett erkännande
af den andliga magtens betydenhet. Snart skulle han dock nödgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
