Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så kallade »Intelligensriddarne» begagnade tillfället, då en
förargelse-väckande bedrift af dessa »föreningens» styfbam hade uppretat sinnena,
och anmälde sig i massa att utträda ur »Studentföreningen». I stället
stiftade de nu »Studentförbundet» (1832), som skulle bilda en
elit-corps inom corpsen, och ega en öfVervägande litterär karakter, hvilken
genom utgifvandet af tidskriften »Vidar» uttalade sig i litterära alster,
som dock på grund af förbundets polemiska ställning, måste blifra
allt för ensidiga för att ega någon djupare prägel af estetiskt eller
vetenskapligt värde, ehuru flera utmärkta författare skrefvo i denna
tidskrift.
Welhaven lemnade ett vackert inledningspoem, flera »skizzer» och
recensioner, som isynnerhet angingo den föregående litteraturperioden
i Norge; Stang (sedermera statsråd) skref en afhandling i statsrätten,
hvilken, likasom Welhavens kritik, framkallade åtskillig polemik;
Schwei-gaard väckte oro i lägret genom en uppsats om språkstudiets stora
omfång i skolundervisningen, och skref flera andra afhandlingar om
den gammalnorska skaldekonstens karakter och metrik, samt åtskilliga
öfversättningar från gammal-norskan; U. A. Motzfeldt skref flere
recensioner och anmälningar; Fougstad offentliggjorde här först sin skrift
om Storthinget 1833; Birch-Reichenwald skref om universitetet i
Up-sala och lemnade åtskilliga öfversatta artiklar o. s. v. — Korteligen:
här funnos utmärkta förmågor; icke desto mindre vann tidskriften
aldrig rätt fotfäste och upphörde snart Skälet härtill, för så vidt det
skall sökas djupare än i rent yttre förhållanden, låg säkert deruti, att
förbundets mera kritiskt nedbrytande än positiva sträfvanden, aldrig
kunde samla sympatier omkring detsamma från de kretsar, som
utanför sjelfva studentcorpsen alltid måste finnas, for att ett sådant foretag
som »Vidar» skall kunna finna tillräckligt stöd, isynnerhet hoö ett folk
som ännu ej hade begrepp om kritikens betydelse.
Det egentliga litterära punctum qvæstionis mellan det Welhavenska
»Förbundet» och det Wergelandska »Samfundet» kan uppställas sålunda:
Skall en nationell litteratur skapas genom en sträng bortrensning af
det medelmåttiga och oklara, genom en sann och klar utveckling af
nationens verkligt poetiska krafter och derjemte åt den allmänna
europeiska litteraturen inrymma ett ledande inflytande? Eller skall den skapas
genom en sorgfällig vård om alla nationella krafter, till och med om
de skulle befinnas vara mindre lofvande? Och skall man föredraga det
mindre goda och sköna, derföre att det är sprunget ur nationens eget
lif, framfor inflytelsen af främmande krafter, som kunde hota med att
gifva nationallitteraturen en för nationens lif främmande riktning? Om
detta uttalande angående stridens litterära kärnpunkt (såsom den
framställer sig för ett yngre slägtes öga, sedan alla ytterligheterna på båda
sidorna äro bortstrukna) är riktigt, skall man i rent estetiskt hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
