Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäst egnade dikt, som Wergeland hittills hade frambragt. Den sympati
och det erkännande, hvarmed hans verksamhet i judefrågan följdes,
utvecklade fullt och harmoniskt blomman af hans skaldegåfva, och lät
hela sötman af dess doft här för första gången förnimmas.
»Julaftonen», skildringen af Juden, som har räddat de kristnes
barn i snöstormen, men, för det han är jude, stänges ute af de
hård-hjertade föräldrarne, som ej veta att han bär deras barn vid sitt bröst,
och hvilken tillika med barnet fryser ihjäl, är väl en af de mest
genomarbetade dikter, som flutit från Wergelands penna; man spårar
deri tydligen den mognade skalden, som förmår att gifva den starka
tanken ett motsvarande uttryck. — År 1844 fortsättes denna diktkrans
af »Jødinden», hvarest en ännu renare och mera fullända^
formbehandling visar sig, och der isynnerhet »Tomeqviste», »Røst i Orken» och
»Kvinderne paa Kirkegaarden» genom en egendomlig, rhetorisk höghet
i diktionen måste tilltala.
»Jøden och Jødinden» tillhöra detta slags poesi, som man kunde
kalla tendensdikter, för så vidt de närmast tjena både såsom uttryck
for en sanning och såsom redskap för denna sannings inträdande i
sina rättigheter, för att verka på det norska folkets och isynnerhet det
norska Storthingets stämning i förhållande till det af skalden sjelf
framlagda grundlagsförslaget; men icke desto mindre är det den fria
skönheten, som herrskar i dem, och i detta hänseende innehålla de en
vigtig lärdom för bestämmandet af den ensidiga och den berättigade
tendenspoesiens gränser. I dessa dikter är det blott känslans och
fantasiens rena språk, som talar; intet’koketteri med moralfraser, ingen
demonstrerande utveckling, inga skefva eller falska teckningar till fördel
för en särskild idé, förstöra njutningen af denna dikt, för hvars
san-ningstanke skalden kämpar.
Den 8 Mars 1844 dog Carl Johan — och de ord, hvarmed
Wergeland mottog underrättelsen om sin välgörares och beundrade hjeltes
sjukdom:
»At der var en Helsebod
I den varme Strøm af Blod
I mit friske Hjerte!»
tycktes vilja blifva sanning! — Med kungens död begynte också
Wergelands; han visste, att han skulle dö, och beredde sig till att afsluta
sitt skaldelif, i det han företog omarbetningen af sin vilda
ungdomsdikt »Skabelsen, Mennesket og Messias» under namnet »Mennesket.»
Dikten utgafs samma år som skalden dog, med understöd af sällskapet
för vetenskapernas befrämjande i Throndhjem. Förutom den
utmärkelse, som sålunda från detta sällskaps sida kom den sjuke skalden
till del, mottog han nu också från många andra håll bevis på erkän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
