Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla uppfinningar hafva vi fått österifrån, våra nya från vestern.
Men vi hafva så förträffliga råämnen? Ja! Dock märk val, våra
råämnen äro så utmärkta just derföre att allt annat, som vi ega, är så
dåligt: våra svinborst äro så långa och fasta, emedan sjelfva svinen
är så dåliga, vårt läder är tjockt och fast, emedan våra kor äro
ut-magrade, talgen är så hård, emedan den innehåller en god del af
sjelfva köttet. Likväl upphöra vi ej att tala om ryska näringar, rysk
konst, ryska uppfinningar, till och med om rysk vetenskap! Det är
sant, att äfven hos oss gör två gånger två fyra, ehuru vi bruka yttra
oss om detta faktum med större tillförsigt än andra folk. Vi skrifva
uppsatser om den historiska och närvarande betydelsen af
proletariatet i Frankrike; men då jag en gång uppfordrade en dylik
nationalekonom att uppräkna tjugu städer i samma Frankrike, hittade han i
sin förtvifian endast på Montfermeil, som han synbarligen påminte
sig ur Paul de Kocks romaner. Jag frågade en gång, stadd på
jagt, en köpman i en bondby: Fins det något moras i granskapet
och fins det några snäppor der? »Gå ni bara på», svarade han med
så glad ton som om jag hade skänkt honom en rubel, »och ni skall
finna ett förträffligt moras och vildfågel i mängd». Jag gaf mig i
väg, men såg till hvarken fågel eller moras. Hvarfore älskar ryssen
lögnen så högt? Hvarfore ljög denne nationalekonom, hvarfore ljög
denne köpman? Det ryska afspärmingssystemet känner jag äfven,
och den ryska vanmagten, ty den kommer från lögnen. Den
vester-ländska bildningen skulle icke duga för vårt klimat, för vår jordmån,
vår natur? Det är icke sant! Man besluter sig väl icke att använda
en uppfinning, innan man insett hvad den duger till; var sedan
obekymrad för resultaten, de skola icke uteblifva, de skola helt visst
ock motsvara alla möjliga egendomligheter hos folket, ja, sjelfva
jordmånen och klimatet Jag måste visserligen medgifva, att vi icke
kunna veta, om allt det som vi hemta utifrån är gift eller det
väntade brödet; men detta står nu en gång för alla icke att ändra.
Hvårföre skjuta skulden på Vestern för hvad som i allmänhet ligger
djupt grundadt i den menskliga naturen? Från det dåliga
fortskrida vi aldrig omedelbart till det bättre och sedan till det goda,
utan först till en jäsningsprocess, som är ett sämre, och äfven gift
kan under vissa förhållanden blifva ett botemedel. Blott
trånghuf-vade menniskor kunna med skadeglädje hänvisa på böndernas
fattigdom efter emancipationen, på dryckenskapens ökande efter
upphäf-vandet af brännvinsförpaktningen. Först måste det blifva ännu
sämre än förut, innan det kan blifva bättre. Mitt fel är det icke att
vårt folk måste genomgå en sådan skola; jag har icke skapat det.
»Ja, ropa våra slavofiler, tyskarne hafva haft en normal utveckling;
gif äfven oss en sådan, och ni skall få se!» Tomma undflykter! Erhölle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
