Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sida och öfver all kreatur. Äfren Balthasar uppstämmer en lofsång,
der han säger sig ej nogsamt kunna prisa hjelten af Israel, om han
ock hade ord så många »som sand i haf och stoft på jord», och i
hvilken han med Simeon utbrister: »Herre, nu låter» etc. Joseph tackar
de »vyrdige herrar vise män» för den ära de betett jungfrun och
hennes son, hvarpå de tre taga afsked, afböjande Marias anbud att »längre
töfva här». Maria önskar dem derför lycklig resa, och
Att alt må finnas i godb lagh,
När som J ifrän reesan then,
Til Edre kommen heem igen.
Epilogen slutligen upprepar i korthet hufvuddragen af det
föregående dramat och säger att återstoden af händelserna, om hor de
vise män kommo hem igen, och om Marias vidare vistelse i Bethlehem,
Thet spär man till en annan gång
Ther till behöffs en dagh well lång.
Tack haffuen J som haffuen bijdt,
Till thes thet vthfördt bleff så wijdt,
Nu ändas och beslutet mitt,
Står vp och går hwar heem till sitt.
Finis.
Det bibliska ämne som i det nu granskade dramat behandlas är ett
af dem som under medeltiden och äfven sedan oftast varit föremål för
dramatisk gestaltning. Denna omständighet beror helt naturligt derpå
att de gamla trettondagsspelen (»trettondagsstjernan») voro en öfver
hela det katolska Europa utbtedd sed och äfven fortforo i norden
sedan protestantismens läror der vunnit öfrertaget. Inom den svenska
literaturen är det just vid den tid Jwla-Comoedian framträder som
berättelsen om de tre vise männen och Kristi födelse oftast dramatiseras. Så
äga vi i tryck En lijten Andeligh Tragoedia. Om the tree wijsa Män
af Hans Olffson (Linköp. 1635), Salutaris Jesu Chrisfi Nativitas af
Petrus Pachius (Sthm 1638, på tyska) och slutligen Genesis Aetherea
eller Jesu Christi Födelse af Erik Kolmodin (Åbo 1659). Att
samtliga dessa i följd af det gemensamma ämnet förete drag af likhet
inbördes och med det nu förevarande dramat är säkert; men lika säkert
är att intetdera kan anses som någon direkt efterbildning af något
bland de öfriga eller af någon utländsk förebild. Vi hänvisa för
bestyrkande af detta omdöme till Ljunggrens utförliga redogörelser för
de tre nyssnämnda styckena samt vår ofvanstående analys.
Hastadii dikt är till sin art en förening af.moralité och mystere
och så ursprungligt uppfattad som man gerna kan tänka sig ett
protestantiskt drama. Hela första akten, fadrens samtal med de andra
personerna i guddomen och med sina tre egenskaper, är alldeles hållen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
