Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liflös dvala slumrande stater. De utgöra nu, äfven de, utifrån
påverkade och sjelfverkande länkar i den stora ring, som verldshandeln
slagit omkring jorden. Hvad man skulle kunna benämna: »behofvens
filosofi», hvilken fått sin praktiska tillämpning i handeln, har vunnit
insteg och åt sig bildat lärjungar äfven i dessa forut afstängda trakter.
Hela verlden står numera öppen för den europeiska civilisationens
inverkan — om ock) vår kultur icke så lätt torde kunna vinna insteg i
de gamla ostasiatiska »kulturländerna». Vår civilisation derimot,
resultatet af det yttre materiella liftets framåtskridande och allsidigare
utbildning inkräktar från dag till dag allt vidsträcktare område, lika
väl vid Bramaputraströmmen som vid Jangt-se-kiang och Hoangho
eller vid den stora metropolen vid Peihofloden, »det himmelska rikets»
hufvudstad, det ofantliga, folkhvimlande Peking. Denna vår
civilisations förnämsta budbärare och befrämjare är handeln. Dess egenskap
att ha utbredt sig öfver hela verlden har framkallat begreppet
verlds-handel. En sådan, en verldshandel nämligen, fanns fordomdags icke
till; den är en skapelse af vår tid, af dess uppfinningar och upptäckter.
Ånga och elektricitet ha möjliggjort dess uppkomst. Fenicier och
kartager, greker och araber, ja, till med venetianame, ha aldrig
representerat en verldshandel, i den betydelse, vi numera giftit åt detta
ord. Dess morgongryning randades på historiens horisont då
portugi-sarae och spanjorerna gjorde sina stora upptäckter, men det behöfdes
vår tids uppfinninga/r för att sätta denna verldsmagt fullständigt i
rörelse.
Samtidigt med den rikare tillgången på och högre utvecklingen af
medlen för öfvervinnandet af de yttre naturhindren, gör sig äfven
be-hoftet gällande att närmare och, om vi så få säga, innerligare lära
sig känna sjelfva denna naturs väsende. Den magtpåliggande kampen
för vinnandet af kunskap om de »inre» naturlagarne, tillhör det
naturvetenskaperna, geologi, fysik, kemi, att genomföra. Hvad derimot den
yttre sidan af vårt kunskapsbehof ifråga om naturens kännedom
vidkommer, åligger dess tillfredsställande den vetenskap, som fått namn
af geografi. Denna vetenskap står likaväl i tjenst hos som den å
andra’ sidan sjelf i ännu högre grad beherrskar den kulturföreteelse,
som det moderna uttryckssättet betecknat med benämningen:
verldshandeln. Utan en utvecklad och sig allt mera utvecklande geografisk
kunskap är en utveckling af verldshandeln otänkbar och omöjlig.
Länge nog har den geografiska vetenskapen slumrat i den trånga
vaggan af en vanlig skolkunskap, men omständigheternas väldiga kraf
har väckt äfven denna gren af menskligt kunskapssträfvande till ett
högre lif. De senaste tiderna, med sina storartade upptäcktsresor, till
större delen utförda af verkliga vetenskapsmän, ha gjutit nytt lif i de
gamla formerna, ja, sedan Alexander von Humboldts tid till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
