- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
928

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom gema, ty det ligger någonting så att säga kosmopolitiskt i detta
sädesslag. Ursprungligen obekant i vår jordhälft odlades redan år 1580
detsamma i — Kina. Läsaren kan göra sig en ungefärlig föreställning
om majsens betydelse, då man till exempel får se följande officieHi
uppgift från Förenta staterna. År 1860 skördades här nämligen:

171,180,000 bushels hvete, 21 m. bush. råg, 172 m. bush. hafre, men
der-imot 830,451,707 bush. majs. — Åfven i östra indiska arkipelagen delar
majsen herraväldet med ris och vissa rotfrukter, som nära nog växa
vildt I södra Europa odlas jemväl majs allt mera från år till år.

Det är för oss omöjligt att bär följa den lärde och tillika
underhållande författaren i detaljerna af hans grundliga undersökningar på
detta för hvarje menniska, som gör anspråk på bildning, högvigtiga
område, men vi kunna i alla fall meddela några betraktelser af
allmännare intresse, hvartill de af Andree hopförda och skickligt
sammanställda fakta och data beredt oss tillfälle. Men innan vi gå att
sålunda redogöra för nämnde verks innehåll, se vi oss föranlåtne att
förutsända några inledande anmärkningar om det geografiska stadiet
i allmänhet och särskildt om nödvändigheten af dess ändamålsenliga
idkande i vårt eget land.

Såsom vi redan nämndt, är geografien i våra dagar icke mera
begränsad inom den trånga ramen af en vanlig skolkunskap; hon är
tvärtom, i ordets vidsträcktaste bemärkelse en verldskunskap. Det är
numera svårt att särskilja denna vetenskap, såsom de äldre geograferna
gjorde i »politisk» och »fysisk» geografi. Hvar slutar i våra dagar de&
fysiska och hvar börjar den politiska geografien? Numera, då vi i
det närmaste öfvervunnit åtminstone en god del yttre svårigheter hvad
de geografiska af stånden vidkommer, torde den fysiska geografien
nödgas för sig uppställa ett väsentligen annat, utvidgadt program. For
vår tid är det icke mera namnregistret, som utgör kunskapen, utas
ett verkligt lefvande vetande om förhållandenas tnre väsende, jemfördt,
eller riktigare, stäldt i bredd med de yttre företeelserna. Begreppet
af stånd har numera erhållit en annan uttydning än det fordomdags,
eller ännu i våra fäders ungdomsdagar egde. Alla förhållanden hvad
rum och tid vidkommer ha undergått en så total omhvälfning, att
äfven geografien, såsom vetenskap betraktad, fått i sig upptaga en
en mängd förut för densamma såsom alldeles främmande ansedda
elementer. Dess innehåll är numera af så djupt ingripande
kulturhistorisk vigt, att en bekantskap med detsamma i det närmaste blifrit ett
oefbergifligt vilkor för hvarje bildad menniska. Detta gäller isynnerhet
de länder och folk, som äro något afsides belägna från de förnämsta
tummelplatserna för verldshandelns gång. Det är derföre de
nordeuropeiska länderna, särskildt Skandinavien, ha sig förelagd den
uppgiften, att inom sin moderna offentliga undervisning egna en synnerlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free