Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I de danska torfmossarne, hvilkas djup vexlar från 10—40 fot,
finner man skilda lager, som innehålla trädstammar och andra
växt-lemningar från olika växtperioder. I de understa lagren finner man
endast stammar af gran; i de öfre derimot björk, hvilka trädslag tyda
på en fjällvegetation och således på ett kallt klimat; derofvanpå följa
lager af barrträd, hvilka äfven häntyda på nordligare regioner; derpå
träffas i torflagren stammen af ek, hvilken går nordligare än boken,
och hvilket trädslag alltsedan romames tid betäckt Danmarks slätter
med rika skogar. En långsam mildring af klimatet har således här
tydligen egt rum. Det ena trädslaget har fattat fäste, utbredt sig och
åter fördrifvits af det andra; och till dylika förändringar såväl i
växtlighet som klimat fordras naturligtvis en lång följd af år. Och likväl
var barrträdsperioden i Danmark icke främmande for menniskan. I
dess lager i torfmossarne träffas stenredskap, som uppenbarligen äro
arbetade af menniskohand. Landet var således redan då bebodt,
måhända, samtidigt med den period, då det högre belägna
Skandinavien ännu var betäckt af glacier-is; likasom Grönland är
bebodt vid kustlandet, medan det inre af denna vidsträckta kontinent,
som är nästan lika stor med halfva Europa, genom is och snö är
alldeles ptillgängligt och obeboeligt. Det synes till och med som om
i Danmark en stegrad hyfsning hade gått hand i hand med en
mil-dring af klimatet. Man har trott sig kunna ungefar parallelisera
barrträdsperioden med stenåldern, och ekperioden med bronsåldern, medan
bokens tidehvarf, som vi veta, sammanfaller med vårt eget eller
jern-åldern.
Att i ett visst antal år söka bestämma tidslängden af dessa
ofantliga perioder, är for närvarande omöjligt. De hittills gjorda
upptäckterna ge dock allesamman intrycket af en särdeles lång varaktighet
för de timade förändringarne; äfven om direkta årtal fattas, tvingas
man att i föreställningen förlägga dem till en mycket aflägsen forntid.
Eller hvilket språk tala väl eljest följande arkeologiska fynd, som
äfven tillhöra Danmark?
På flera ställen utefter kusterna af de danska öarne träffas vallar
af ostronskal och andra snäckskal, af arter, som ännu ätas af
menniskan. Dessa skalhögar äro icke naturens verk, utan lemningar från
gamla boningsplatser för en urbefolkning, om hvilken icke finnes den
ringaste tradition. Skalen äro icke blandade med grusad sand, såsom
de skulle vara, om de blifvit hopsköljda af vågorna; i ängarne träffas
i stället talrika ben af fiskar, fåglar och åtskilliga däggdjur, hvilka,
jemte musslor och snäckor, tjenat urbefolkningen till föda. Derjemte
finner man äfven massor af flintredskap, såsom knifvar, yxor och
isynnerhet ett slags grofva redskap, som af Steenstbup anses hafva
utgjort sänken för nät, jemte verktyg af ben, trä och horn, samt lem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
