Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rika lemningar efter en urtida befolkning, som uppfört sina
bostäder på pålar öfver vattnet, antagligen för att finna skydd imot
anfall af fiender och vilda djur och för att kunna på ett lätt och
lämpligt sätt tillgodogöra sig de rika förråder1 af fisk, som sjöarne
innehöllo. Dessa pålbyggnader tillhöra såväl stenåldern som
bronsåldern, men i intet fall har nägon tradition om dem bibehållits.
Pålbyggnader äro dock icke något så alldeles ovanligt, som man kunde
föreställa sig. Infödingame på Borneo och flera öar i Indien^ byggde
på samma sätt, och likaså på Sydamerikas nordvestra kust, hvarföre
spaniorema vid landets upptäckande benämnde denna trakt Venezuela
eller »lilla Venedig». Ty denna stad är ju också till betydlig del byggd
på pålar öfver vattnet
Hebodot berättar om inbyggame i Thracien, att de uppförde sina
boningar på plankor öfver sjön med en smal brygga från land.
På-larne, som uppburo plankorna, nedslogos fordom på allmän
bekostnad, men sedermera stiftades en lag af innehåll, att när en man gifte
sig, skulle han nedslå tre pålar för hvarje hustru. Hvarje familj
bebodde en öfver plankorna eller den af dem bildade platformen
uppförd koja. I golfvet till densamma var en lucka ned till sjön; de
små barnen bundos med rep om foten, så att de icke skulle falla ned
genom luckan. Sina hästar och lastdjur gåfvor de fisk till föda, ty
af denna fanns sådant öfverflöd, att de endast behöfde nedsänka en
korg genom en lucka i golfvet, för att efter en stund draga den upp,
full med fisk.
Den gamla keltiska befolkningen i Irland brukade äfven anlägga
befästningar öfver vatten, hvilka uppfördes af öfver hvarandra skiktade
trädstammar; dessa befästningar tillhöra dock den historiska tiden.
Urgamla byggnader, uppförda efter samma plan, hafva äfven funnits
i Schweiz.
Vanligen utgöras dock de schweiziska pålbyggnadema af
nedslagna pålar, som uppburit platformen, på hvilka kojorna stått. I de
större sjöarne finner man numera endast lemningar af pålarne, hvilka
uppsticka obetydligt öfver botten, emedan de blifvit affrätta af
vågorna och af tidens tand. Men deras antal är otroligt stort, så att
man på platsen för en enda dylik by kan finna ända till 40,000
pålar.
Upptäckten af dessa fomminnesmärken tillhör den allrasenaste
tiden och måste uteslutande tillskrifvas slumpen. Under vintern
1853 och 1854 var vattenståndet i Ziirichersjön ovanligt lågt, och
detta tillfälle begagnades af inbyggarne, för att uppdämma land från
de grunda sjöstränderna. Dervid träffades i närheten af byn
Ober-meilen allehanda lemningar, dels af pålar, kol och svärtade stenar,
dels åtskilliga stenredskap, såsom hammare, yxor, m. m. Professor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
