Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cotta i Miinchen — låtit medfölja det första af de ofvannämnda
arbetena. Hösten 1858 sammanträdde, på föranstaltande af konung
Maximilian II i Bayern, ett större antal historieforskare och andra
vetenskapsmän till rådplägande om planen för en Geschichte der
teissen-schaften in Deutschland. Ledningen af det hela anförtroddes åt
kommissionen för tysk historia och källforskning vid bayerska
vetenskapsakademien och utgifvandet tog sin böljan år 1867 med Bluntschlis
»Statsrättens och politikens historia». Sju andra författare hafva sedan
dess offentliggjort hvar och en den af honom bearbetade vetenskapens
historia, nämligen, utom Dorner, Lotze och Benfey, Werner Geschichte
der katholischen theologie, v. Kobell Geschichte der mineralogien Fraas
Geschichte der landhan- und forstwissenschaft samt Peschel Geschichte
der Erdkunde. Flera nya bidrag till samlingen äro med det snaraste
att motse. Filosofiens historia kommer att framställas af Zeller i
Heidelberg, den politiska ekonomiens af Roscher i Leipzig, den
ger-maniska filologiens och fornkunskapens af v. Raumer i Erlangen,
krigsvetenskapens af Bernhardi i Berlin, matematikens af Gerhard i
Eis-leben, astronomiens af Wolf i Ztirich, botanikens af Nägeli i MUncken,
zoologiens af Carus i Leipzig, o. s. v.
Vi hafva med detta omnämnande endast afsett att fösta våra
läsares uppmärksamhet på det rika förråd af historiskt vetaude, som
er-bjudes oss i dessa arbeten af namnkunniga forskare. Någon
vidlyftigare redogörelse för innehållet af de 089 tillhandakomna skrifterna
kunna vi här ej lemna; vi måste inskränka oss till att i korthet
påpeka ett och annat, som synes värdt att teckna sig till minnes.
Bluntschlis skildring af de statsrättsliga åsigternas utveckling går
från Machiavelli till och med John Stuart Mill och Laboulaye. Det
behöfves föga mera än att ställa dessa namn vid sidan af hvarandra
för att ’erhålla en föreställning om den politiska vetenskapens storartade
framsteg i nyare tider. A ena sidan den florentinske skriftställarens
U principet med dess till ordspråk vordna »machiavellistiska» råd och
anvisningar om huru man bör gå till väga för att vinna magt inom
staten — å andra sidan skrifter sådana som On liherty eller ISétat
et ses limiteSn i hvilka tänkarens dialektiska skärpa och den lärdes
grundlighet samverka till uppvisandet af frihetens och sjelfstyrelsens
oumbärlighet för det moderna samhället. Den nutida, tongifvande
sam-hällslärans tvenne stora grundsatser kunna sammanfattas i orden:
demokratin nationalitet. Båda dessa grundsatser äro i sjelfva verket endast
ett uttryck af det klarnande personlighetsmedvetande, som ytterst ligger
till grund för vår tids framåtsträfvande i olika riktningar. Ett
lärorikt studium är att följa de nämnda idéernas historia i olika tider och
länder. Nationalitetsprincipens betydelse såsom en ny politisk
grundsats insågs, såsom Bluntschli framhåller, redan af Machiavelli, om han
ock, ifråga om dess tillämpning, närmast afsåg endast sitt eget land.
»Italiens’ befrielse och enhet var det mål, för hvars uppnående hvarje
medel syntes honom berättigadt. Likasom hans skrifters svaghet och
farlighet förklaras ur hans likgiltighet för medlens sedliga beskaffenhet,
så länder hans sträfvandens reformatoriska och nationala riktning
honom till varaktig berömmelse. Likasom, enligt kristendomen, många
synder förlåtas den, som mycket älskat, så äro ock folken benägna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
