Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillgifva många af de felsteg, som föröfvats i afsigt att främja dera
frihet och nationela utveckling.»
Till prof. Domers omfattande, sakrika och i allmänhet, såsom oa?
synes, af en ädel opartiskhet uppburna framställning af den
protestantiska teologiens historia torde vi få tillfälle återkomma. Författaren,
hvilken våra inhemske »bekännelsetrogne» tem ligen ogeneradt sökt
inregistrera såsom hörande till deras sida, intar en moderat liberal
ståndpunkt, hvilken, i all sin måtta, dock är vida mera framskjuten, än som
med den svenska konfessionalismen, följdriktigt genomförd, är förenligt.
Man jemföre t. ex. det milda, sorgfälligt öfvervägda omdöme Dorner
uttalar öfver Theodor Parker, redan i sitt föregående stora arbete
öfver kri8tologiens historia, med de plumpa utfallen mot den i vårt
land så högt värderade religionsläraren i Teologisk tidskrift från
Upsala! I det nu föreliggande arbetet yttrar Dorner om Parker, att
denne »lofvat mera än han hfillit»; derimot fäster han betydande
förhoppningar vid den amerikanska protestantismen öfverhufvud.
»Protestantismens framtid«, yttrar han, »beror i väsentlig mån af den
utveckling, som kommer att försiggå i det kraftiga, numera äfven från
slafveriets förbannelse befriade Amerika, hvarföre upprätthållandet af
sambandet mellan den tyska protestantismen och den amerikanska är
af oberäknelig vigt.»
Herman Lotze, filosofie professor i Göttingen, är bland Tyskland?
nu lefvande tänkare måhända den, hvilkens ord anses väga tyngst vid
de filosofiska förhandlingar, som uti vår helt visst med föga rätt s. k.
»materialistiska» tid aldrig afstannat. Till hans föregående betydande
filosofiska och kulturhistoriska arbeten ansluter sig värdigt det gedigna
verket om estetikens historia, hvilket bör kunna blifva af mycket gagn
för de många, som vid våra universitet sysselsätta sig med estetiken*
studium. Både i afseende på innehåll och form — hvilken sistnämnda,
såsom i Lotzes skrifter i allmänhet, är synnerligen vårdad — liar han?
arbeten stora företräden framför Zimmermanns svårlästa bok öfver samma
ämne.
Vi beklaga att utrymmet ej medgifver oss att annorlunda än helt
flyktigt omnämna prof. Benfets intressanta skildring af den
jemfö-rande språkvetenskapens historia. Nya rymder öppna sig för tanken,
då man läser berättelsen om dessa om ett oerhördt skarpsinne och en
den mest uthålliga forskareifver vittnande arbeten och undersökningar
af män sådane som en W. von Humboldt, Bopp, bröderna Grimx.
E. Burnouf, m. fl. Språkvetenskapen är, synes det oss, alltför litet
känd och till sin fulla vigt uppskattad i vårt land. Prof. Benfeys
arbete borde för oss kunna i detta afseende blifva ett uppslag till ett
bättre.
C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
