Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller resultat beror af dess omfång och beskaffenhet; och om
förbrukningens städse växande behof icke motsvaras af en stegrad
tillverkning, utan det kapital, som skulle utgöra dennas näringsmedel, går till
andra länder, samt tid och arbetskrafter lemnas obegagnade eller illa
användas, så kan den nationella produktionen icke uppehållas vid en
ståndpunkt, som gifver ett helt folk välmåga eller ens nödtorftig
bagning.
Ännu, såsom förr, söker svensken sin utkomst hufvudsakligen i
vissa hufvudnäringar, såsom jordbruk, bergsbruk, skogshandtering och
fiskerier m. fl.; och af dessa näringar har, i sednare tider, åtminstone den
förstnämnda vunnit en glädjande utveckling; men i dem alla hafva vi
föga hunnit öfver de första stadierna af råämnets bearbetning, och
uppenbart är att de icke numera lemna tillräckliga medel till
befolkningens bergning och till gäldande af rikets stora införsel. Trots den
oerhörda skogsafverkning, som ännu fortgår, men hvars fullföljande i
samma skala förbjudes af skogames förhärjelse, och oaktadt vår stora
hafreutförsel och jemexportens utsträckning ej blott till tackjem, utan
äfven till blotta malmen, stiger dock hela vårt lands exportvärde,
enligt sednaste uppgifter (för 1867) till endast 128,639,000 rdr, till
uppvägande af en införsel å 134,181,000 rdr, under det att det lilla, men
i industrielt afseende högt utvecklade Belgien exporterar varor till
värde (1864) af omkring 440 mill. rdr och Nederländerne, hvars
folkmängd understiger Sveriges och hvars ytvidd är knapt TV*del af detta
lands, exporterar varor till värde (1864) af mer än 660 mill. rdr.
Grunden till denna skiljaktighet kan icke ensamt vara olikheten i
dessa länders naturförhållanden, utan ligger visserligen äfven, må vi
öppet bekänna det, till icke ringa del, i befolkningens olika
sträfsam-het och produktionsförmåga. Vare långt ifrån oss att påstå, det icke
svensken kan och vill arbeta. Den kamp imot nöden och till de råa
naturkrafternes bekämpande, som modigt upptogs af våra förfader
vid Sveriges första bebyggande, och hvilken deras efterkommande allt
intill denna dag med ihärdighet och tilltagande insigt hafva fullföljt,
denna strid kan icke till sitt värde misskännas, än mindre förnekas;
ja, det är, efter vår öfvertygelse, icke i allmänhet brist på flit och
arbetslust som kan tillvitas vårt folk, hvilka fel och svagheter det än
i öfrigt må ega. Men under det man hos oss uppbjuder alla, sina
bemödanden för att afvinna våra gamla, för alla väl bekanta
hufvudnäringar den största möjliga af kastning, förgäta vi blott allför mycket
det arbetes vigt och betydelse, som i så många andra länder fyller
arbetarens mellanstunder och lemnar de små, men i sin ringhet ändock
ofta så välbehöfliga och välkomna bidragen till den enskildes eller
familjens utkomst. De millioner armar, som under en del af året med
så oförtruten flit ur skogar, marker, berg och vatten upptaga våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
