Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig. »De nordiska qvinnorna», säger han, »äro i högsta grad skickliga
att väfva lin och ulL De färga linnegarnet och väfva det sä väl, att
man skulle tro det vara väfdt i sjelfva Italien, der väfningen likväl
sker hufvudsakligen af männer, och med den skilnad, att, då man i
Italien begagnar mönster af de utmärktaste målare, sä efterbilda
nordens qvinnor blommor, svärdsliljor och trädens blad, speglande sig i
vattnet. Uti virkning öfverträffa de alla jordens konstnärer; och
dermed sysselsätta sig äfven de förnäma fruarne för att fömöta tiden. —
Med dessa virkade dukar bruka de allmänt pryda taket i deras
dagliga stuga, dä de förnäma derimot pryda sina palatser med siden.» —
Man vet äfven att allmogen uti Kinds och Marks härader i
Vester-götland redan i medeltiden dref gårdfarihandel med svarfvade kärl,
askar, smiden samt linne- och ylleväfnader; och Hélsingame hade af
gammalt rätt att med alstren af sin jord och sina handaslöjder fara
imellan köpstäderna i riket.
Vid samma tid som hågen för fabriksindustriens utveckling här i
landet vaknade, började statsmagtema äfven egna någon
uppmärksamhet åt husfliten, och den 17 Juni 1740 utkom en kongl. förordning,
hvaruti premier utfastades för »fina inrikes gjorda kläden,
blomme-rade sidentyger och finare lårfter». Man slog skådepenningar att
utdelas till belöning för finspånad, och äfven andra äreskänker
utdelades i detta syfte. År 1764 reste, på manufakturkontorets
bekostnad, i Ångermanland lärarinnor från by till by för att sprida
linneväfnadskonsten; och den norrländska väfnadsslöjden vann
efterhand det anseende, att i denna slöjd skickliga qvinnor från denna
provins blefvo efterskrifna till Dalarne, Vermland och Finland. I
sed-nare tider har imellertid den finare lärftstillverkningen år efter år
aftagit, hvartill orsaken uppgifves vara dels att tillverkningen för hand
icke kan täfla i pris med maskintillverkningen, dels ock att den
utländska fabriksvaran är mera begärlig än den inhemska, enär ma.n
icke kunnat tillegna sig de nyare metoderna för linets sortering och
väfnadens appretering. Under de förflutna 20 åren (1846—1865) hafva
inga tillverkningar af de fyra finaste klasserna varit till premier
uppvisade.
Likasom i Norrland har i Vestergötland den länge så blomstrande
väfnadsslöjden under sednare åren aftagit eller åtminstone företett ett
beklagligt vacklande. En hufvudgrund till denna slöjds första egentliga
aftagande var den af amerikanska kriget föranledda bomullskrisen; men
äfven sedan denna upphört, synes någon stark och varaktig förbättring
i tillståndet icke följa. Äfven i andra län, från hvilka underrättelser
om husfliten hittills plägat officielt meddelas, börja uppgifterne
härom blifva alltmera torftiga; och då man på annan väg (såsom t ex.
för ej längesedan genom den af svenska slöjdföreningen nedsatta hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
