Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
musikens utveckling, emedan hon förutsätter ett vida större och
förmånligare kulturmått, än odlandet af vokalmusiken fordrar. Kan m«
väl derföre sluta, att det ursprungligare hörer till blomstringsperioder.
det senare till förfaMet? — Ett dylikt rousseau’iserande
tankeforfa-rande hade man säkerligen icke bort vänta hos en historieskrifvare.
och det en af de ypperste, den heliga Clio någonsin räknat bland ana
adepter.
I konstfrågor är ett slikt resonnemang likväl icke enstaka. Mml
drage sig blott till minnes de sträfvanden, hvilka under värt
århundrades — på sin tid nog utbredda — romantiserande svärmeri gjat
sig gällande såsom prcerafaMitism inom måleriet Man sökte då efter
den veritabla målarekonsten, sedan realister, kolorister och andra
»avfällingar» profanerat den helige Lucas1 hedervärda yrke till att tjem
en sinnesberusande, fantasiförvridande skådelystnad. Att denna
återgång till helgonmåleriet »i renaste styl» icke stäfjat målarekonstess
förfall, är så säkert, som att »det sanna måleriet» icke uteslutande
för-blifrit inom det kyrkliga eller saknat en egen betydelse, då det tillegns;
sig de rön, som blifvit^förvärfvade af måleriets teknik på den tid, som
närmast åtföljdes af sjelfva denna konsts förfall. Den af Gervinns till
förmån för vokalmusiken förda argumentationen röjer en så slående
likhet med det nyssberörda tänkesättet rörande måleriet, att vunnes
insigt om oriktigheten hos den ena åsigten omedelbarligen leder tiH
en likartad uppskattning af den andra.
Imellertid kunde det synas, som vore försigtighet i slutledningar
på grund af analogier mera rådlig, då det gäller tvenne i grunden så
olika konster som måleri och musik. Om det kan vara sannt, att
paletten och penseln med rätta utöfva sin tjusning genom att icke
inskränka sig blott, till gestalter, som danats af en andaktens
fantasiverksamhet; så kunde ändå musiken innehafva sin egentliga betydelse
inom den form, uti hvilken hon omedelbarast sluter sig till sin
urkälla de skatter, som hemtas från bergets skakter, må kunna på
tusen-faldigt sätt användas och ega bestånd under århundraden, utan att
någonsin komma i samband med de krafter, hvilka medverkat till deras
första uppkomst; den trollverld åter, som växtriket framalstrar, måste
ohjelpligen förkomma, ifall hon adägsnas från beröringen med det
som utgör dess första och ständiga lifsvilkor. Hvad målaren, under
troget iakttagande af sin konsts tekniska och estetiska lagar,
framställer på duken, borde aldrig förfela sin verkan på ett för det sköna
mottagligt öga; derimot vore det mer än vågad t, att antaga det
musikens skapelser skulle kunna vinna odeladt erkännande. Medan
vokalmusiken öfverhufvud taget — när hon är en verklig tolk af känslans
språk — tränger till allas hjertan, förblifver den egentliga
instrumentalmusiken inskränkt till en musikälskande utvald krets, som icke en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
