- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
996

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

historier, Ovidii metamosforer, Alexanders härnadståg o. 8. v. Senare
grep man till mera innerliga motiver, foregifvande sig skildra
rese-intryck, poeters intentioner i vissa bekanta och omtyckta dikter, ja
till och med skulle i toner återgifvas den sinnesstämning, hvaruti man
blifvit försatt genom anblicken af någon berömd målning. Äfven
Haydn skall i någon symfoni ha velat skildra en stor syndares om*
vändelse, och Beethoven, som för en af sina sonater hänvisar till
Shakespeares »Stormen» såsom nyckel, har flerfaldiga gånger genom
instrumentalmusik velat framställa allahanda tilldragelser och själsstrider,
så att hans symfonier och sonater — och hvarföre ej lika gerna hans
öfriga instrumentalkompositioner? — af entusiastiske beundrare blifvit
kallade »förklädda operor».1)

Hvad bevisa dessa fakta mot instrumentalmusiken? De kunna med
ungefär samma fog läggas henne till last som alla de forrycktheter, dem
vissa musikyra kommentatorer behagat intolka uti och uttyda ur de
store mästarenas instrumentalkompositioner. Gervinus är billig nog,
att tillbakavisa detta melomanska oskick, utan att begagna det såsom
stöd för sin tolkning af instrumentalmusikens betydelse, dock döljer
han ej en viss tillfredsställelse öfver att kunna påvisa den dårhusaktiga
feberyrsel, till hvilken man ledes genom den öfrerspända dyrkan af
instrumentalmusiken * 2). Det är tvifvelsutan anmärkningsvärdt, att ett
dylikt uppfattningssätt af instrumentala tonskapelser varit möjligt och
funnit en rätt stor anklang. Men om sagda omständighet eger någon
bevisande kraft, så är det närmast den, att man talat om
instrumental-musiken som den blinde om färgen. Att ypperlige tonsättare, Haydn
och Beethoven icke att förglömma, sjelfve gifvit anledning till samma
oskick, bevisar ingenting härimot. De ifrågavarande kompositionerna
kunna ega ett stort musikvärde, utan att derföre tonsättarens egna
begreppsbestämningar derom behöfva vara riktiga.

Denna villrådighet ifråga om den gedigna instrumentalmusikens
betydelse afhjelpes icke genom den af Gervinus anlitade utvägen, att
förklara denna gren af tonkonsten vara en härmning af vokalmusiken. Ty
huru många och uppenbara beröringspunkter instrumentalmusiken än
må ega med den vokala, så fullföljer hon i och for sig en uppgift,
som näppeligen är löst genom det obestridligen sångbara elementet
inom det instrumentala. Den betydenhet, hvartill instrumentalmusiken
kommer, den omfattande odling, henne vederfarits genom tonkonstens
ypperste mästare — allt detta hindrar, att antaga henne endast vara en
mutation af vokalmusiken och att dertill gifva henne den ännu mera

’) Handel and Shakespeare pp. 150, 160 ff.

2) Anf. arb. pp. 164, 168.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free