Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska postväsendet
och. något om
postreformen på 1860-talet.
Det svenska postväsendet är icke särdeles gammalt. Regeringame
begagnade i fordna tider ilbud vid brefsändningar. Riksdagsbeslutet
1529 och konung Gustaf Wasas resolution 24 Juli s. å. ålade länsmän,
rättare och nämndemän att »förskaffa dem, som hade konungens bref
att föra, fri skjuts till nästa länsman». Man sammanblandade således
skiuts och post Om allmänhetens bref var aldrig fråga. Såväl Gustaf
som hans söner, alla tre, ifrade eftertryckligt emot våldgästningen och
våldskjutsningen, så att endast konungens brefbärare skulle hafva
rättighet till fri skjuts och förtäring. Men derutöfver kom man aldrig,
till någon reglering af postgången sjelf. Först 1620 fingo
landshöf-dingame ordinarie gångpost emellan länsresidenset och hofvet, hvartill
skulle användas unga bonddrängar, smyckade med ett stort »postvapen»
och utrustade med »postpass». Från Carl den niondes och de första
åren af Gustaf Adolfs regering har man för öfrigt inga bevis att
någon i Sverige varit betänkt på en verklig postinrättning; men kort
efter det svenska styrelsen genom eröfringen af Riga 1621 på
närmare håll kommit till kännedom om tyska »Botenväsendet», började
man i Sverige umgås med likartade funderingar. Den 20 April 1624,
några iå dagar efter riksdagens öppnande, utfärdade konungen ett
mandat om skjutsning och gästning, och i svenska riksarkivet har man
ännu qvar ett i Mars 1624 dateradt, af Axel Oxenstjerna
egenhändigt corrigeradt, förslag till »ordinantie om gästning och
skjutsfärder»; den sista af dess . 24 paragrafer är tillräckligt målande för
tillståndet på den tiden: »Sedan äro icke alla ärenden af sådan hast,
att dertill behöfves ridande post, hvarföre hafve vi det så förordnat,
att gångande poster och bud skola öfver hela riket hållas, de der
dagligen postera till fots landstråten åter och fram, bärandes så våre
och våre officerares bref till och ifrån oss och vårt hof, såsom ock
alla privatpersoners, det vare sig af hvad stånd de äro, bref och bud
till de orter som hvar är beskedd att gå Men efter ty detta väl
aktas för ett det bästa medel att afskaffa de olaga skjutsningar,
härtill icke så enkannerligen brukligt, och det fördenskull vill något
klar-ligare blifva beskrifvet och uttydt; hvarföre hafve vi vissa postmästare
och poster öfver hela riket låtit förordna och dem en särdeles ordning
föreskrifvit och göra låtit, derefter de sig och alla andra rätta kunne.»
Ett förslag till kansliordning, 1626, som i femte punkten omtalar »post-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
