Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fick enahanda privilegium mellan Stockholm och Södertelge, dock utan
rättighet att föra bref. Palmsköldska samlingarne uti riksarkivet
innehålla ett förslag (trån 1636 å 1658) att infora äfven personpost
tiU lands regelmessigt, i förening med brefpost. K. Förordningar 10
Juni 1673 och 17 Mars 1685 sökte reglera denna fråga. Karl XI
skref 13 April 1670 till alla landshöfdingar i Sverige och Finland,
om väg förbättringar. Posttaxan för Stockholms stad af 12 December
1692 medgaf att bref, som vägde öfver 1 lod, icke skulle betalas
dubbelt om ej dess vigt befanns uppgå till 1 Posterna till utlandet
gingo dels Öfver Helsingborg och Helsingör genom Danmark till
Hamburg, dels öfver Ystad till Stralsund. Om portot för brefven från
Hamburg längre ut kunde »hvar och en postmästare få kundskap af
Kongl. May:ts Postcommissarius uti Hamburg».
Hade Oxenstjernas verk med ömhet vårdats under de begge store
Karlarnes regeringstid, så att svenska postväsendet inom de första
sextio åren af sin tillvaro med förvånande fart utvecklats, så måste
häfdatecknaren ännu mer förvånas öfver den lyftning, det yttermera
erhöll under den krigiske Karl XILs regering, och att impulsen dertill
utgick från honom sjelf personligen. Så befalldes från Stockholm 13
Mars 1700 kanslikollegium att inrätta extra ridande post emellan
Stralsund och Stettin; från Karlskrona 7 Juni 1700 samma kollegium
att inrätta en eller tvenne echalouper för korrespondansen genom
»Ystädische farten» med stark rodd; från Wesenberg 9 November 1700
särskild vinterposts inrättande mellan Sverige och Liffland. Från
Heilsberg i Preussen 8 Januari 1704 gaf konungen vidlyftiga
förordningar mot fribrefsrättens missbruk, ej mindre för Sverige och Liffland*
än för Pommern och Wismar; från högqvarteret Muttelin i Polen 23
Juni 1704 tog han uti sitt synnerliga hägn och beskydd, »genom nådigt
Protektorial- och Beskyddsbref, samtelige uti dess rike och derunder
liggande och eljest hörige, så tyske som andre hertigdömer, herrskaper
och länder förordnade postbetjente och deras underhafvande både till
lands och sjös, ehvad embete de ock under Postyäsendet hafva kunna,
tillika med postkontoren, postjakter och postvagnar». År 1705 hade
det unga svenska postverkets vingar så vuxit att man kunde förbjuda
allmänheten att »göra eller emottaga kuverter till eller ifrån
främmande postbetjente och undersåter på de orter, der svenska postkontor
voro att tillgå». Från Blonie hemskickade konungen 9 November 1705
befallning att tullen på gods, som fördes å postjakterna, skulle
betalas efter den halffria taxan, och samtidigt utfärdades privilegium
»för samtelige Wåre postgalliother och jagter». Deremot var det
Rådet, som 1711 i Arboga privilegierade göteborgs-rådmannen Sebastian
Tham vid tvenne postgalliothers anläggande för farten emellan
Göteborgs och jfeswn; Rådet, som 1712 anvisade postverkets öfverskotts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
