Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
artiklar. Särdeles vände sig detta missnöje omkring den utländska
brefvexlingen, hvilken vid denna tid verkligen *rar utsatt för rätt många
tragikomiska och dåraktiga missöden, vållade dels af allmänheten
sjelf, dels af in- och utländska postmän, men äfven till betydlig del
af en poststyrelse, hvars ledamöter aldrig lagt hand vid det praktiska
och al ett liknöjdhetssystem, som ytterst syntes bero af okunnighet
och känslan af ofantlig underlägsenhet. Missnöjet vexte till storm.
Ställningen blef ohållbar. Införandet i riket 1852 af elektriska
telegraferna hade yttermera visat mängden skilnaden emellan snabba och
långsamma kommunikationer. Jemvägsnyheten hotade att tränga in
på våra landamären, en hel revolution stod dermed för dörren i
kommunikativt hänseende, så betydande att man måste följa med eller
ock låta skuffa sig omkulL Alla ropade på postreform.
Likasom Sverige upprättat sin första ordentliga postanstalt i
Tyskland, likasom från Tyskland både Oxenstjema och Carl XII
hemfört de ordnade ideer om postväsendet, hvilka inom Sverige kommo
till utförande, så inkom hit äfven från Tyskland nu i nittonde seklet
den första litterära impulsen till en tidsenligt genomgripande reform i
denna riktning. Första uppslaget gaf, den 16 Augusti 1856, en längre
uppsats i Stockholms Aftonblad, beträffande Sveriges utländska
bref-vexling och de försigtighetsmått, allmänheten sjelf hade att iakttaga
för att undgå många öfverklagade missöden; hvilken uppsats, som
utgjorde första försöket att undervisa publiken i postfrågoma, de
följande dagarne refererades i nästan alla andra tidningar; artikelns
ursprung från Hamburg, der sådana ämnen lättast kunde utredas, var
visserligen alldeles genomskinlig. Under loppet af det nästföljande
året, 1857, såg man i de svenska bladen ideligen återkomma mer eller
mindre häftiga, sällan sakkunniga, ondgörelser öfver svenska postverkets
beskaffenhet, inskärpande nödvändigheten af en snar postreform, äfven
med hänsyn till den inre brefvexlingen, och ständernas delegerade
(statsutskott eller statsrevision) gjorde anmärkning deremot att verket
samlat öfverskott af omkring 700,000 rdr, i stället för att använda
dem till postverkets förbättrande — men utan att någotdera tycktes
sätta poststyrelsen i rörelse. Privata påstötningar af enskild eller af
officiös natur tycktes hon icke heller akta. Då inkom, äfvenledes från
Hamburg, till utrikesdepartementet eller dess chef en »Promemoria af
den 19 juli 1858.»
Denna »promemoria» fastade uppmärksamheten på att styrelsens
egen organisation öfverlefvat sig sjelf, att de då gällande
postkonven-tionema med utländska postverk vittnade om otillräckligheten af de
svenske underhandlames detaljkunskaper och förmåga att klart
bedöma hvad de öfverenskommo; att dessa konventioners innehåll
förhindrade och förlamade fri utveckling af det svenska postväsendet och
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
