Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man icke hos »ljusvännerna»; icke heller framstå deras ledare —
en Uhlich, Baltzer, Rupp, Wislicenus m. fl. — genom högre
lärdom eller begåfning. Men hvad som det oaktadt gaf styrka åt
deras opposition mot högkyrkligheten var dels betonandet af den
praktiska fromhetens vigt, till skilnad från det ensidiga yrkandet
på »bekännelsetrohet», dels framhållandet af förnuftet såsom det
hos menniskan gudomliga, af hvars ljus hon borde begagna sig
icke minst ifråga om det religiösa. Dertill kom att Uhlich och
hans medhjelpare voro män af folket, i besittning af förmågan att
tala och skrifva så — lättfattligt och på sak gående — att deras
ord fann genklang inom myckot vidsträckta kretsar.
Den nya riktningens första offentliga framträdande egde rum
å pastoralforsamlingen i Halle, hösten 1841, der de liktänkande
beslöto verka för sina åsigters spridande genom utgifvandet af en
tidskrift: Blotter fur christliche Erbauung von protestantischen
Freunden. Såsom hufvudsats uppstäldes, att såväl presten som
lekmannen borde, hvar och en i sin kallelse, allvarligt arbeta på
det praktiska uppbyggandet af Guds rike i lifvet, utan att stifta
split mellan de evangeliska konfessionerna genom att lägga alltför
stort eftertryck på skiljaktighetema i läran. Dylika
sammankomster höllos äfven de närmast följande åren och »ljusvännernas»
antal var snart i stark tillväxt.
De riktningen tillhörande presterna hade sjelfve ursprungligen
ej för afsigt att utträda ur lutherska kyrkan. Till detta steg
skulle de dock snart drifvas genom den nu börjande förföljelsen.
I Königsberg hade divisionspredikanten Rupp blifvit afsatt af
der-varande konsistorium, i Dec. 1845, derföre att han från
predikstolen yttrat att fördömelserna i »Athanasii symbolum» stredo mot
kristendomens anda. Under hans ledning bildade sig då i
Königsberg den första »fria församlingen», som lösgjorde sig från
landskyrkan och, i motsats till symboltvånget, uppstälde som högsta
grundsats den fria forskningen i skriften. Sedan ett föredöme
sålunda blifvit gifvet uppstodo snart en mängd »fria församlingar»
på olika orter i Tyskland; deras lagligt betryggade tillvaro
erkändes genom toleranspatentet af d. 30 Mars 1847.
Grundsatserna om den förnuftiga pröfningens berättigande
äfven i religiösa frågor samt om den praktiska kristendomens
värde, oberoende af »renlärigheten» — dessa sannt protestantiska
grundsatser hade genom de fria församlingarnes verksamhet blifvit,
i vidsträcktare omfång än hittills, det egentliga folkets andliga
egendom. Dermed var »ljusvännernas» mission uppfyld och de
träda hädanefter i bakgrunden; nya och mera betydande krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
